Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet undervisningstimmar i ämnet hemkunskap på grundskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av utbildad personal i ämnet hem- och konsumentkunskap.
De ökande sjukskrivningarna är ett folkhälsoproblem som måste angripas på många olika sätt. Kost och motion måste bli viktiga inslag i vardagen för alla om vi ska kunna uppnå folkhälsomålen.
Dagens ungdomar drabbas allt oftare av övervikt och andra välfärdssjukdomar. I samband med detta ställs ofta krav på fler idrottstimmar i skolan, vilket delvis kan lösa problemet. Men lika viktigt är att ungdomar får mer kunskap om hälsa. Genom detta ökar förutsättningarna för att skaffa sig en mer hälsosam livsstil där vardagsmotion, t.ex. att gå och cykla, ingår.
En annan viktig del är kosten. Allt fler barn och ungdomar äter dåligt idag. Enligt en undersökning på Umeå universitet hoppar var femte elev över skollunchen. Lika många låter bli att äta frukost. Forskningen visar att de som äter dåligt mår sämre och har sämre betyg än de som äter ordentligt.
Ett projekt i en Stockholmsskola visade att en grupp skoltrötta elever i årskurs nio lyckades förbättra sina betyg i ämnen som krävs för att komma in på gymnasiet genom extra undervisning i hemkunskap. I projektet kombinerades hemkunskap med främst svenska, engelska och matematik. Av de 19 elever som deltog i projektet lyckades 12 förbättra sina betyg och fick därmed godkänt i något av kärnämnena.
Idag är det svårare att vara konsument, att kunna välja i det stora utbudet. För detta fordras kunskap. För att kunna välja en kost som är god och näringsrik, är lättlagad och håller god kvalitet krävs kunskap. Hem- och konsumentkunskap ger den kunskapen. Därför är det viktigt att undervisningen ges av utbildad personal. Lärare med kompetens inom området är en ”bristvara” Alltför få lärare i hem- och konsumentkunskap utbildas idag. Att ge klasslärare på lågstadiet som saknar kunskaper i ämnet behörighet att undervisa löser visserligen lärarbristen men inte bristen på utbildade och kunniga lärare.
Hem- och konsumentkunskap är skolans minsta ämne med endast 118 timmar under grundskoletiden. Detta ska jämföras med 330 timmar för slöjd och 550 timmar för idrott och hälsa. Med tanke på dagens folkhälsoproblem är det svårt att förstå, särskilt om man tänker på att hemkunskap infördes för att kvinnorna gick ut i förvärvslivet och kunskaper om matlagning och hemmets skötsel inte längre gick i arv mellan generationerna. I dagens samhälle kan man förvisso köpa sig fri från dessa kunskaper, med kända konsekvenser, en försämrad folkhälsa! Vi menar därför att det finns goda skäl att överväga en ökning av undervisningen i ämnet hemkunskap inom ramen för den totala undervisningstid, som eleverna nu ges i grundskolan.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Marianne Carlström (s) |
Kerstin Andersson (s) |