Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen för att garantera att elever ges rätt att frånvara från undervisning för arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i skollagen som garanterar att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i skollagen som ålägger skolorna att ha något fungerande representativt forum för elevinflytande.
Riksdagen begär av regeringen att den lägger fram förslag till sådan ändring i skollagen att tolkningsrätten vad gäller vad som räknas som elevinflytande o.d. inte ligger ensamt på rektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolstyrelser med elev- respektive föräldramajoritet i kommunala skolor.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i skollagen att det klart framgår att de lagar om diskriminering och sexuella trakasserier som gäller på andra arbetsplatser också gäller för elever i skolan.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i skollagen att det klart framgår att de lagar om arbetsmiljö som gäller på andra arbetsplatser också gäller för elever i skolan.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i skollagen att elevers skyddsombud på skolor ges samma rättigheter och skyldigheter som arbetares skyddsombud på andra arbetsplatser.
Frågan om elevers inflytande över undervisningen är ständigt återkommande. I Miljöpartiet brukar vi prata om elevmakt för att särskilt betona att det handlar om ett viktigt perspektiv kring var makten i skolan ska ligga. Vi har också flera såväl detaljerade som genomgripande förslag för att nå verklig elevmakt ute i skolorna. Flera av dessa passar bäst att drivas på kommunalt plan eller lokalt på varje skola, andra krav hoppas vi att skollagskommittén ska titta närmare på.
Skollagskommitténs uppdrag är att lägga fram ett förslag på en ny skollag som dels stärker elevinflytandet, dels minskar antalet detaljerade regleringar. Båda målen är bra, men det är lätt att inse att de ibland kommer i konflikt med varandra. Då kan det vara viktigt att slå fast att det finns saker som saknas i dagens lagstiftning. I den här motionen tas flera viktiga punkter upp. Det kan tyckas fel att föregripa skollagskommittén, men samtidigt känns det viktigt att från riksdagen ge någon form av ”input” till regeringen kring med vilka ögon man ska läsa skollagskommitténs slutbetänkande.
På skolorna runt om i Sverige finns det många elever som arbetar för sina medelevers bästa. Det kan handla om elevinflytande i elevråd eller elevkårer, skyddsombudsarbete eller arbete med att ge ut en skoltidning. Det rör såväl frivilligt arbete som arbete då man är utvald att representera andra elever. Situationen för dessa elever som arbetar för andra elever är väldigt olika på olika skolor. I vissa fall har man mycket hjälp av lärarkollegiet och rektorer. I andra fall går det sämre. På grund av detta finns det några saker som vore bra att slå fast.
Elever ska ha rätt att lämna ordinarie undervisning för att utföra detta arbete.
Det ska tydligt framgå i en elevs slutbetyg om denna varit engagerad för andra elevers väl. Detta är särskilt viktigt då det ibland händer, framför allt i gymnasiet, att elever väljer bort annat för att kunna arbeta med elevinflytande och dylikt, dels på grund av ett engagemang, dels på grund av de direkta kunskaper som detta ofta ger. Då är det viktigt att det faktiskt framgår i slutbetyget att detta arbete har blivit utfört.
Varje skola ska vara ålagd att ha något fungerande representativt forum för elevinflytande, vanligtvis elevråd eller elevkår.
Tolkningsrätten för vad som är elevinflytande eller dylikt ska inte ligga ensamt på rektorn. Elever måste vara delaktiga i tolkandet.
Sedan flera år har flera skolor provat på att ha skolstyrelser med olika majoritet. I grundskolan har man haft föräldramajoritet och i gymnasiet elevmajoritet. Det är vår uppfattning att dessa försök bör permanentas och utökas till att gälla alla kommunala skolor.
Skolan är en av de viktigaste arbetsplatserna i Sverige. Ändå har elever i skolan fortfarande inte samma rättigheter som arbetare på andra arbetsplatser. Lagarna om diskriminering och sexuella trakasserier gäller inte fullt ut, vilket gör det otydligt vilka regler som egentligen finns på svenska skolor och vilken rätt svenska elever har. På samma sätt gäller inte lagarna om arbetsmiljö fullt ut. Detta bör skyndsamt förändras.
Särskilt viktigt tycker vi att det är att elevernas skyddsombud ges samma rättigheter och skyldigheter som skyddsombud på andra arbetsplatser. Elever är experter på vilken säkerhet som finns, eller inte finns, runt omkring dem, och deras valda ombud bör därför bemyndigas med samma rättigheter att till exempel i extremfall stänga arbetsplatsen som de vuxnas valda ombud har.
Skolan är den kanske allra viktigaste institutionen för samhällets framtid och demokratins utveckling. Idag lämnar den svenska skolan mycket att önska, både vad gäller elevers arbetsmiljö och studiesituation. Till det kommer att många skolor lokalt brister i sitt ansvar att ge elever möjlighet att påverka skolan i demokratiska former. Att elevers inflytande över skolan stärks och att de ges möjlighet att vara med och förbättra den är idag av yttersta vikt, både för att säkra samhällets framtid och utveckla demokratin i stort. Det man sår idag är det man skördar imorgon.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |
Mona Jönsson (mp) |