Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att permanenta KY-utbildningarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa regelverket för KY-utbildningarna så att de i än högre grad passar de lokala behoven.
Kvalificerade eftergymnasiala utbildningar (KY) som bedrivs i många kommuner i landet har blivit en lyckad satsning. De har attraherat flera olika grupper som tidigare haft svårt att hitta en lämplig utbildning. De är praktiskt inriktade och inte så långa, därför kan många tänka sig en sådan utbildning.
Många elever som gått ut gymnasiet har en god grundutbildning men är inte färdiga att gå direkt ut i arbetslivet. De vill inte läsa vidare på högskolan men känner ändå att de behöver ett djupare kunnande för att få de jobb de vill ha. Här fyller KY-utbildningarna en funktion. Man kommer snabbt in i verksamheter och får pröva på under långa perioder med lärande i verksamheter hur det är att arbeta i ett visst yrke. Man får också en förtrogenhet med de verktyg och maskiner som man kommer att arbeta med. Även de krav som ställs i fråga om samarbete och eget ansvar får man uppleva i utbildningen.
En annan grupp studerande som har stor glädje av KY-utbildningar är de redan yrkesaktiva. Många gånger känner de att de vill förnya eller bygga på sina kunskaper men att man inte har vare sig råd eller tid att genomgå en högskoleutbildning inom området. Deras behov är inte heller av det slaget att högskolan är det rätta alternativet.
För näringslivet innebär KY-utbildningarna att man kan få arbetskraft som har både en god grundutbildning men också en kvalificerad yrkesinriktad utbildning. Genom praktikperioderna har man ofta haft möjlighet att lära känna de personer som senare söker arbete i företag eller förvaltningar.
KY-utbildningarna lever idag under osäkra förhållanden då de för varje kurs som startas måste ansöka om medel att driva utbildningen. Det gör att mycket tid och därmed pengar måste anslås för att göra ansökningar. Att permanenta utbildningarna bör ge effektivare resursutnyttjande och trygga verksamheten i framtiden. Detta bör ges regeringen till känna.
För dem som blivit arbetslösa kan en KY-utbildning inom ett område man tidigare varit verksam inom eller ett näraliggande område vara en möjlighet att åter komma ut på arbetsmarknaden. Fördelen med KY-utbildningarna är att de också kan vara anpassade till den lokala arbetsmarknaden och att man därför kan anpassa utbildningarnas utformning och platsantal till behovet på en lokal arbetsmarknad. Regelverket för KY-utbildningar bör därför ges en utformning så att de ännu bättre kan anpassas efter lokala behov. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Margareta Andersson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |