Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av en total översyn och förenkling av studie- och bidragssystemet för studerande vid komvux i enlighet med vad som anförs i motionen.
Vid komvux studerar de som saknar slutbetyg från grundskola eller motsvarande utbildning, från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning samt de som repeterar eller kompletterar ämnen på grundskole- eller gymnasienivå.
Det finns många olika former av studiestöd för närvarande: studiehjälp (som består av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg), studiemedel (som består av studiebidrag och studielån), tilläggslån, merkostnadslån, studiebidrag för åldrarna 51–55 samt särskilt utbildningsbidrag. Det statliga studiestödet regleras av studiestödslagen (1999:1395). Den gamla studiestödslagen (1973:349) och lagen om svuxa (1983:1030) gäller för vissa personer under utbildning. Den 1 januari 2003 träder lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag i kraft.
Jag vill här kort redovisa de olika formerna av studiestöd, främst efter de åldersgränser som bestämmer vilket stöd som kan vara aktuellt. Detta gör jag för att visa vilken djungel av olika regler, lagar och bestämmelser som gäller.
Studerande vid komvux får studiebidrag om de är under 20 år. Detta utgör huvudstommen i studiehjälpen och uppgår till 950 kr som betalas ut utan ansökan i nio månader per år. Om det sammanlagda ekonomiska underlaget i den studerandes familj understiger 125 000 kr per år har den studerande rätt till ett extra tillägg till studiebidraget. I allmänhet beviljas extra tillägg endast om studierna bedrivs på heltid. Beloppet varierar och beror på den studerandes egen och dennes familjs beräknade sammanlagda inkomster och förmögenhet. Det extra tillägget uppgår till 285–855 kr. Om studierna måste bedrivas på annan ort kan den studerande normalt ansöka om inackorderingstillägg. Detta tillägg uppgår till 1 190–2 350 kr/mån beroende på avståndet mellan hemorten och studieorten.
Den som studerar vid komvux har rätt att få studiemedel från och med det kalenderår personen fyller 20 år. Studiemedel kan utbetalas i 120 veckor för den som saknar treårig gymnasieutbildning och högst 80 veckor för den som har slutexamen. Den studerande måste uppvisa tillräckliga studieresultat för att få studiemedel för en redan pågående utbildning, men för första terminen räcker det att vara antagen.
Studiemedlet består av en bidrags- och en lånedel. För heltidsstuderande är det generella bidraget 572 kronor och lånet 1 091 kronor per vecka. Beloppet minskar proportionellt om studietakten är mindre än heltid. Studiemedlet minskar om den studerande har en inkomst som överstiger ett fribelopp som uppgår till 94 750 kr per år (2002) för heltidsstudier. I fribeloppet ingår inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital.
Om en utbildning innebär ökade utgifter, kan den studerande även ansöka om merkostnadslån. Dessa ökade utgifter kan vara t ex vissa resor och dubbel bosättning. Hur mycket den studerande får låna beror på orsaken till merkostnadslånet. För att ha rätt till merkostnadslån krävs att personen i fråga har studiebidrag för den period lånet avser.
Studerande över 25 år kan antingen ansöka om studiemedel eller särskilt utbildningsbidrag (UBS). Studiemedlet för personer över 25 år som studerar vid komvux uppgår normalt till 1 364 kronor per vecka i bidrag och 299 kronor i lån såvida studierna inte är en påbyggnadsutbildning då det generella bidraget erhålls. Totalbeloppet är alltså konstant (1 663 kr per vecka), men villkoren är bättre för personer över 25 år eftersom lånedelen minskar. Det högre bidraget kommer att lämnas så länge pengarna som är avsatta för detta räcker och i den turordning som ansökningarna om studiemedel kommer in till CSN. Regler avseende fribelopp och merkostnadslån är desamma som för de studerande som är mellan 20 och 25 år gamla.
För studerande över 25 år finns även ett så kallat tilläggslån, som den studerande är berättigad att söka om denne har haft en årsinkomst som uppgått till minst 157 285 kronor (2002), studerar på heltid i Sverige och har fullt studiemedel (bidrag och lån). Tilläggslånet är i sådana fall 375 kronor per vecka (2002).
Särskilt utbildningsbidrag beviljas den som är arbetslös eller tagit ledigt för att studera på grundskole- eller gymnasial nivå inom ramen för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller folkhögskola. Utbildningsbidraget kommer dock bara att finnas kvar året 2002 ut. Den 1 januari 2003 kommer det att ersättas av ett rekryteringsbidrag med ett belopp som motsvarar studiemedlet. Det kommer även att finnas möjlighet till ett högre belopp med i princip samma krav som för nuvarande tilläggslån. Bidraget kan beviljas i högst 50 veckor.
Studiemedel kan sökas till och med det år den studerande fyller 50 år. Rätten till studielån begränsas dock successivt från och med det år personen fyller 41. För studerande som är mellan 51 och 55 år gamla beviljas studiebidrag till den som genomgår en utbildning endast om det råder brist i det yrke studierna syftar till. Studiebidragets belopp är 572 kr per vecka.
Utländska medborgare under 20 år har rätt till svensk studiehjälp om föräldrarna är bosatta och arbetar här samt har permanent uppehållstillstånd eller ett femårigt EU/EES-tillstånd. Registrerad arbetslöshet eller deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är i detta fall att anse som likvärdigt med att arbeta här. Om föräldrarna vistas i Sverige tillfälligt har den unge inte rätt till studiestöd. Medborgare i ett av de övriga nordiska länderna får i första hand söka hemlandets studiestöd. Saknar vederbörande rätt till hemlandets studiestöd för studier i Sverige beviljas svenskt studiestöd.
Utländska medborgare som är över 20 år måste för att ha rätt att erhålla svenskt studiemedel ha kommit till Sverige av andra skäl än att studera (till exempel som flykting), vara folkbokförd här och planera att stanna samt ha arbetat minst halvtid under en sammanhängande period av minst två år (likvärdigt med arbete anses bland annat vård av eget barn, registrerad arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning och studier i svenska för invandrare).
Dessa krav behöver dock inte uppfyllas om den studerande har beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning i Sverige, har beviljats permanent uppehållstillstånd av annat skäl, har ett femårigt EU/EES-tillstånd eller är nordisk medborgare.
Hur ska en vuxenstuderande kunna förväntas känna till vad som gäller för just honom eller henne? Hur ska en vuxenstuderande kunna planera sina studier och sin ekonomi och dessutom ha nödvändig framförhållning? Jag är medveten om att studiestödsreglerna i viss utsträckning sannolikt måste varieras mellan olika grupper av vuxenstuderande. Frågan är ändå om det måste finnas så många olika system, regler, undantag och nivåer.
Motionens genomgång av de olika bidrags- och lånemöjligheterna för vuxenstuderande borde mana till eftertanke. Det borde, för att få en bättre överskådlighet, större rättvisa och för att slippa marginaleffekter för de enskilda studerandena, vara möjligt och önskvärt att förenkla och minska antalet särregler och olika studiestödsformer.
Jag anser därför att det är dags att göra en totalöversyn av studie- och bidragssystemet för studerande vid komvux.
|
Stockholm den 14 oktober 2002 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |