Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utreda behovet och utformningen av en imamutbildning vid högskolan.
Det exakta antalet muslimer i Sverige är osäkert. Uppskattningsvis finns det mellan 250 000 och 350 000 muslimer vilket gör islam till den näst största religionen i landet, och det är också den snabbast växande. De flesta muslimer har kommit till Sverige under de senaste decennierna och har organiserat sig i föreningar, råd och studiecirklar. På flera håll har det uppförts moskéer, så även i Stockholm efter mycket debatt.
Med den växande muslimska infrastrukturen ökar också behovet av personer med särskilda funktioner och därtill hörande kunskaper. Av central betydelse är imamen som fungerar som böneledare, men också har viktiga rådgivande uppgifter i exempelvis sociala och rättsliga frågor. Ett hinder för att vidareutveckla de muslimska ”församlingarna” är bristen på imamer vilket beror på att det inte existerar någon utbildning för imamer i Sverige. Eftersom det saknas ekonomisk och organisatorisk kapacitet för samfunden att själva bygga upp en utbildning bör detta behov tillgodoses inom det offentliga utbildningsväsendet, närmare bestämt vid högskolan.
Islamologin etablerades som ett universitetsämne 1983 genom inrättandet av en professur vid Lunds universitet. Det som gör den svenska islamologin unik är att den betraktas som ett religionsvetenskapligt ämne till skillnad från i de flesta andra länder där islamologin står närmare språkvetenskap eller historia. Ämnet är därför tilltalande för både troende och icke-troende, som med sina olika utgångspunkter ställer skilda frågor och söker olika svar. Under senare tid har allt fler studenter med muslimsk bakgrund eller muslimsk tro sökt sig till islamologin.
Utifrån de erfarenheter och kunskaper som redan finns vid högskolor och universitet skulle det religionsvetenskapliga programmet, som blivande präster läser vid, kunna utvecklas med en inriktning mot islam och utformas som en imamutbildning. De ämnen som ingår i en sådan utbildning skulle även kunna läsas som enstaka kurser. Den nya programinriktningen och de nya kurserna skulle kunna locka nya grupper till högskolan. Det skulle kunna vara både troende och icke-troende med muslimsk bakgrund som antingen söker en religiös eller en kulturell identitet. Dessutom skulle många icke-muslimer läsa dessa ämnen, och utbildningen skulle öka kunskapen om och förståelsen för Islam. Högskoleverket bör därför få i uppdrag att utreda vilket behov som finns av en imamutbildning och hur den ska utformas. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Britt-Marie Danestig (v) |
|
|
Lennart Gustavsson (v) |
Camilla Sköld Jansson (v) |
|
Anders Wiklund (v) |