Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges i uppdrag att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att denna, i den pågående översynen av bibliotekslagen, bör beakta även förskolebarnens behov av skolbibliotek.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta fram skolbiblioteksstatistik även för förskolan.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket och Skolverket bör ges i uppdrag att tillse att skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekens funktion och ändamål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges i uppdrag att informera kommunerna om att skolplanerna även bör ta upp skolbibliotekens verksamhet.
1Yrkandena 1 och 2 hänvisade till KrU.
Enligt bibliotekslagen skall det inom grundskolan och gymnasieskolan finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Där stadgas också att det är kommunerna som ansvarar för skolbiblioteksverksamheten. Biblioteken skall dessutom ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter, bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska, och de skall göra detta i former som är särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Biblioteken skall erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till barns och ungdomars behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Till skillnad från vad som gäller för folkbibliotek finns ingen grundläggande definition av vad ett skolbibliotek är. Det kan vara alltifrån ett välutrustat sedvanligt bibliotek med pedagogiskt utbildad personal, till en bokbuss som kommer till skolan var fjärde vecka eller några undanskymda bokhyllor i ett uppehållsrum. Lagtexten anger att det skall finnas lämpligt fördelade skolbibliotek, men inte vad dessa skall innehålla eller hur de skall vara beskaffade. Läroplanen, som anger att skolbiblioteken kan vara ett redskap bland andra för att utforma en god inlärningsmiljö, uttrycker mål för undervisningen men innehåller inga preciseringar om bibliotekens funktion.
Det är skolledningens ansvar att tillse att det finns bibliotek i enlighet med bibliotekslagens krav.
På Kulturdepartementet pågår för närvarande en översyn av bibliotekslagen. Vänsterpartiets utgångspunkter i det arbetet är att det är elevernas behov som skall stå i centrum. Biblioteket är inte enbart ett verktyg för lärandet utan lika mycket för att ge eleverna möjlighet att möta skönlitteraturen på sina egna villkor. Skolbibliotekens roll och uppgifter måste tydliggöras och lyftas fram. Det krävs en tydlig definition på vad som får kallas ett skolbibliotek. Skolbiblioteken bör ha en egen rubrik i lagen och regleras med tillgänglighet, kvalitet, öppettider, personalkrav m.m. Vänsterpartiet förutsätter att en samordning sker mellan bibliotekslagsöversynen i Kulturdepartementet och det arbete som pågår med en ny skollag.
Enligt Vänsterpartiets åsikt bör ett skolbibliotek:
hållas öppet hela dagen
ligga i anslutning till själva skolan
ha biblioteksutbildad personal som är integrerad i skolans pedagogiska arbete
ha en tillräckligt stor budget för inköp av alla böcker eleverna behöver och har lust att läsa
ha personal som är väl insatt i all nyutkommen litteratur och kan förmedla detta till lärare och elever
ha som mål att personalen alltid ska ha tid att hitta just den rätta boken till varje elev
stimulera eleverna att läsa genom bokpresentationer och boksamtal i större och mindre grupper
vara en plats där eleverna själva samlar och visar upp sina bästa boktips i form av utställningar och bokrecensioner
ha bokutställningar på olika teman som inspirerar till nya lån.
Detta kan synas vara en utopi, och givetvis kan hänsyn behöva tas till variationer vad gäller geografiskt läge och skolstorlek. Men visioner och ambitioner behövs!
Skolverket är den statliga myndighet som har ansvar för barnomsorg och grundläggande utbildning. Som läget är idag är det emellertid oklart om skolbiblioteket inkluderas i det ansvaret. Skolverket fick dock 1999 i uppdrag att stödja arbetet med språkutveckling bl.a. genom att förstärka och utveckla skolbibliotekens pedagogiska funktion.
När det gäller Kulturrådet är det enda uttalade uppdrag som finns beträffande skolbiblioteken att rådet skall ansvara för skolbiblioteksstatistiken. Något annat formellt ansvar har inte Kulturrådet, men i och med att man ansvarar för folkbiblioteken så aktualiseras ändå skolbiblioteksfrågan.
Det finns inte någon uttalad samordning mellan Kulturrådet och Skolverket när det gäller skolbiblioteken, men under innevarande år kommer de tillsammans att göra en översyn av de integrerade folk- och skolbiblioteken. Kulturrådet undersöker verksamheten utifrån folkbibliotekets perspektiv medan Skolverket ser till skolans behov.
Ingen myndighet har ännu fått i uppdrag att som tillsynsmyndighet kontrollera att lagen följs, och det är oklart vilka sanktioner som eventuellt kan tillämpas mot det bibliotek eller den kommun som bryter mot lagen.
Regeringen bör uppdra åt Skolverket att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kravet på skolbibliotek gäller inte förskolan. Det kan möjligen ha varit förståeligt så länge som skolbiblioteken definierades enbart som instrument för rent pedagogiska ambitioner och så länge som förskolan inte omfattades av principen om det livslånga lärandet. Idag är läget ett annat. Förskolans uppgift är också mycket vidare än att bara omfatta det rena lärandet. Vi vet idag vilken betydelse det har även för de mycket små barnen, deras kreativitet och fantasi, och i förlängningen för deras framtida möjligheter i samhället, att de kommer i kontakt med böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt innan de själva kan läsa.
I den pågående översynen av bibliotekslagen bör förskolebarnens behov av skolbibliotek beaktas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen bör även ge regeringen till känna att Kulturrådet ges i uppdrag att ta fram skolbiblioteksstatistik för förskolan.
Det är av yttersta vikt att skolledare känner till bibliotekslagens skrivning om skolbibliotek. De skolor som har bra bibliotek har ofta skolledare som varit pådrivande, och då spelar det mindre roll om skolan är stor eller liten, vilket stadium det gäller eller om det är ett skolbibliotek som är integrerat med folkbiblioteket. Skolverket och Högskoleverket bör därför få i uppdrag att tillse att skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekets funktion och ändamål. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
År 1997 fick Skolverket ett regeringsuppdrag att genomföra nationella kvalitetsgranskningar av den svenska skolan. I redovisningen av uppdraget (Nationella kvalitetsgranskningar, sid. 107) nämns bl.a. att när det gäller brist på goda och anpassade texter beror det oftast på att det saknas ett väl fungerande skolbibliotek med aktiva bibliotekarier. I redovisningen föreslås bl.a. att skolor skall ges stöd från centralt håll för att bygga upp en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Vidare uttalas att skolbiblioteken skall utgöra ett rikt resurscentrum för lärare och elever och att det måste bli lika naturligt att gå till skolans bibliotek för att hämta material som till läroboken. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att kommunernas skolplaner även bör behandla skolbibliotekens verksamhet.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Lennart Gustavsson (v) |
|
|
Britt-Marie Danestig (v) |
Camilla Sköld Jansson (v) |
|
Anders Wiklund (v) |