Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av studievägledningens framtid.
När en elev slutar grundskolan och söker vidare till gymnasiet läggs mycket ansvar över individens framtid i hennes egna händer. Den gymnasiala utbildning man väljer följer en genom livet och gymnasiet innebär i bästa fall en bra grund att stå på i det framtida yrkeslivet, och i sämsta fall tre bortkastade år. Det är inte helt ovanligt att man redan i tidigare val, kanske inför grundskolans tre sista år, kan välja att specialisera sin utbildning, och klart är att Sveriges elever tidigt måste göra flera viktiga val inför framtiden. Då är studievägledning viktig.
I en framtida grön skola kommer studievägledningen att bli ännu viktigare. Avsaknaden av betyg och det betygsfria gymnasieintaget, friheten att välja bland ämnena och behovet av ansvarstagande gör att hårda krav faktiskt ställs på eleven vad gäller de val som ska göras.
Ändå är det ofta studievägledarna som får utstå hårdast kritik när man frågar unga människor om deras studiesituation. Skräckexemplen är många på studievägledare som har svårt att lyssna på elevens önskemål, som är fördomsfulla eller som saknar tid att göra ett bra arbete som vägledare för framtida studier. Skräckexemplen är faktiskt så många att man blir böjd att tro att det inte handlar om enskilda exempel utan om ett strukturellt problem. Studievägledarna har ofta ett annat lärararbete vid sidan om sin roll som studievägledare, man har hand om väldigt många elever och arbetsbelastningen kan bli alltför stor. Därför behövs det en översyn av studievägledningens framtid.
Riksdagen bör ge regeringen i upprag att genomföra en sådan översyn som dels kan se på hur studievägledarna ska klara den framtida arbetstyngd som väntar, dels se vilka akutåtgärder som måste sättas in för att förbättra situationen för de tiotusentals elever som redan idag är missnöjda med sin studievägledare.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |