Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrars och elevers rätt till information om stödundervisning.
En färsk kartläggning från Skolverket visar att landets skolor ofta brister i att informera om en laglig rättighet för alla elever, nämligen den att få extra hjälp och stöd när det behövs. Granskningen visar att skolorna sällan öppet och tydligt upplyser om vilka möjligheter som finns att få sådant stöd.
Skolverket ger flera exempel i sin rapport. Bland annat om den specialpedagog som informerade klasserna om läs- och skrivsvårigheter, men på grund av resursbristen vågade hon inte säga att alla som behöver kan få hjälp. Samma uppfattning hade många av de intervjuade lärarna. Föräldrar bekräftade att de fått budskapet att möjligheten till stöd var starkt begränsad.
Att föräldrarna inte får vetskap om sina barns rättigheter kan innebära att hjälpen sätts in för sent. Denna brist drabbar de så kallade gråzonsbarnen hårdast. De som inte upptäcks och som följer med i undervisningen någorlunda ett antal år, men efter en viss tid visar det sig att de inte klarar studierna som förväntat.
Regeringen har slagit fast alla elevers rätt till stöd. Skolverkets rapport visar dock att verkligheten är en annan på flera håll i landet. Därför bör riksdagen uttala att information till elever och föräldrar om denna rättighet skall ges redan från första läsåret och därefter upprepas minst en gång varje nytt läsår.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Håkan Juholt (s) |
|
|
Ann-Marie Fagerström (s) |
Krister Örnfjäder (s) |
|
Agneta Ringman (s) |