Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att högskolor i samverkan med studentorganisationer bör vidta åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.
Alkoholkonsumtionen bland unga ökar, och särskilt bland studenterna vid landets universitet och högskolor är konsumtionen hög. Studenters genomsnittliga alkoholintag skiljer sig inte nämnvärt från konsumtionen i det övriga samhället, men bland de yngre studenterna (18–25 år) dricks det betydligt mycket mer än bland andra ungdomar i samma ålder. Enligt preliminära resultat från en undersökning genomförd av Studenthälsan har ungefär en femtedel av denna grupp studenter en så hög konsumtion av alkohol att de riskerar att drabbas av alkoholrelaterade skador. De riskerar också att lägga grunden till framtida alkoholism. En annan följd är försämrade studieresultat.
Problemet består inte bara i mängden alkohol som studenter intar. Det handlar också om sättet de dricker på och vilka attityder till alkohol som finns i studentvärlden. I det traditionellt studentikosa umgängeslivet intar alkoholen en central position, som mycket av det sociala utbytet kretsar kring. Mycket av de insatser med upplysning och utbildning som görs inom högskolan för att minska alkoholkonsumtionen går ut på att förändra sådana attityder och beteenden hos studenterna.
Försök till attitydförändringar är dock inte tillräckligt. Vänsterpartiet ser alkohol som en folkhälsofråga – inte en näringsfråga – och har därför en restriktiv och solidarisk syn på alkoholpolitiken. Den svenska alkoholpolitiken, som förespråkas av oss, bygger på låg tillgänglighet, höga priser och förbud mot reklam för alkohol. Vid de nöjesetablissemang som är tillgängliga för studenter råder för det mesta helt motsatta förhållanden. Generösa öppettider i kombination med studenternas obundna liv gör alkoholen lättillgänglig. Genom bl.a. låga personalkostnader och skattefrihet kan priserna hållas på en låg nivå. Producenter och distributörer av alkoholhaltiga drycker ser studenterna som en viktig målgrupp för att sälja in ett varumärke och satsar mycket på marknadsföring i studentsammanhang.
Tyvärr är det ekonomiska beroendet av alkoholförsäljningen mycket stort och så länge det är en viktig inkomstkälla och en förutsättning för verksamheten vid studentnationer och liknande organisationer finns det inget incitament för dem att aktivt minska alkoholkonsumtionen genom insatser som begränsar utskänkningen. Dessa organisationer kan därför inte lösa problemen på egen hand. Det krävs att högskolorna vidtar konkreta åtgärder tillsammans med studentorganisationerna som minskar alkoholkonsumtionen bland studenter. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Britt-Marie Danestig (v) |
|
|
Lennart Gustavsson (v) |
Camilla Sköld Jansson (v) |
|
Anders Wiklund (v) |