Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avslag på ansökan om etablering av fristående skolor.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avgift för prövning.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om skolpliktskostnader.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om uppföljning och utvärdering.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om betygssättningen.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om närhetsprincipen.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om insyn.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om vinst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ge Skolverket i uppdrag att göra en översyn enligt vad som anförs i motionen om konfessionella skolor.
Idén om en sammanhållen, likvärdig skola för alla är grundbulten i svensk skolpolitik. För Vänsterpartiet är det naturligt att i första hand lägga ner energi och kraft på att utveckla och förbättra den kommunala skolan. För oss är strävan mot ökad jämlikhet och minskade sociala klyftor det viktigaste. Det finns ett demokratiskt värde i att elever med olika social och kulturell bakgrund och med olika förutsättningar och intressen möts under skoltiden. Därför är vår principiella uppfattning att skolsystemet skall kontrolleras demokratiskt av hela samhället och vi är starkt kritiska till framväxten av fristående skolor, som egentligen kanske borde kallas enskilda skolor i motsats till offentliga. För att kunna utveckla demokratin och motverka intolerans och fördomar är det viktigt att skapa mötesplatser för människor med olika social och etnisk bakgrund. Skolan skall vara en sådan mötesplats. Därför innebär t.ex. skolor på religiös eller etnisk grund en form av uppdelning som är negativ.
Under den gångna mandatperioden beslutades om förändringar i reglerna rörande de fristående skolorna. På ett antal områden genomfördes inga åtgärder för att åstadkomma större rättvisa och ett ökat kommunalt inflytande. Vi vill därför peka på ett antal åtgärder som kan ge kommunerna större möjlighet att fullgöra sitt uppdrag inom skolans område. Detta samtidigt som elevernas rättigheter stärks.
Eftersom kommunen alltid har det yttersta ansvaret för att erbjuda alla barn och ungdomar i kommunen en god och likvärdig utbildning ska kommunernas möjlighet att ta sitt övergripande ansvar förstärkas.
I samband med Skolverkets beslut om rätt till bidrag skall kommunens yttrande innehålla en konsekvensbeskrivning. Av den bör framgå vilka följder etableringen av en fristående skola får för kommunens samlade skolväsende. Skolverkets prövning skall ske utifrån en helhetsbedömning där kommunens yttrande skall ha avgörande betydelse. Dock kvarstår Skolverkets ansvar att ta ställning till ansökan utifrån en helhetsbedömning. Om en sådan bedömning visar att ett bifall skulle få påtagligt negativa följder för elever och skolväsendet i kommunen skall ansökan alltid avslås, även om kommunen tillstyrker ansökan. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.
Det har visat sig att ett stort antal fristående skolor inte kommer igång som planerat, vilket tyder på bristfällig eller orealistisk planering från de blivande huvudmännen. Därför bör en särskild avgift för Skolverkets prövning införas i syfte att bidra till finansieringen av statens merkostnader för prövningen samt för att begränsa mängden mindre seriösa ansökningar. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.
Det övergripande kommunala ansvaret för att vid varje tillfälle erbjuda alla barn och ungdomar en god utbildning måste tydliggöras. En kommun måste i alla lägen kunna erbjuda elever plats i sina skolor till skillnad från en fristående skola som kan optimera sin skolorganisation. Inflyttningar, elevökningar, fristående skolor som inte startar sin verksamhet eller fristående skolor som upphör medför att kommunen ska ha en beredskap och en överkapacitet som medför högre kostnader per elev. Dessa s.k. skolpliktskostnader ska därför inte inkluderas i grunderna för bidraget per elev i fristående grundskolor, fristående särskolor och fristående gymnasieskolor. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.
Kommunen skall ha möjlighet att bedöma kvaliteten i all den skolverksamhet som erbjuds barn och ungdomar i kommunen och som finansieras med offentliga medel. Den kommunala uppföljningen och utvärderingen av fristående skolor bör alltså stärkas. En kommun skall vara skyldig att inkludera fristående skolor i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sina egna skolor. Det innebär att kommunen måste ha insyn i verksamheten hos en fristående skola som får offentligt bidrag. Det innebär också att den fristående skolan blir skyldig att delta i kommunens uppföljning och utvärdering. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.
Skolverkets kvalitetsgranskning av betygsättningen i fristående skolor visar på behovet av tydlighet. Ett naturligt kriterium för godkännande av en fristående skola där betygssättning är aktuell är att huvudmannen redovisar hur man avser att arbeta för att betygens likvärdighet säkerställs. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.
Var man går i skola är hårt knutet till klassbakgrund och etnisk bakgrund. Det fria skolvalet förstärker den redan rådande segregationen. Huvudregeln bör därför vara att eleverna erbjuds plats i grundskolan enligt närhetsprincipen. Föräldrar och elever bör dock ges möjlighet att komma in med alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt det är möjligt. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.
De beslutade reglerna om skyldighet för en fristående skola att lämna ekonomisk redovisning över sin verksamhet bör tas bort och ersättas med en utvidgad lagregel om skyldighet för huvudmannen för en fristående skola att lämna sådan information om verksamheten som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i denna. Det är angeläget att allmänhetens rätt till insyn i fristående skolor inte enbart omfattar skolornas ekonomi. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.
Fristående skolor utan annat märkbart syfte än det ekonomiska vinstintresset hör, enligt vår mening, inte hemma inom det svenska utbildningsväsendet. Vänsterpartiet menar att det svenska skolväsendet skall hållas helt fritt från den sortens vinstkrav. I de fall en skola går med vinst bör denna vinst återinvesteras i verksamheten och på det sättet komma eleverna till godo. Därför föreslår vi att det införs en bestämmelse som innebär att det överskott som uppstår i fristående skolor och förskolor skall gå tillbaka till verksamheten och inte betalas ut som vinst till huvudmannen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till en sådan ändring i skollagen.
I läroplanerna både för det obligatoriska skolväsendet och för gymnasieskolan anges att undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Vänsterpartiet menar att detta är en mycket viktig princip särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att undervisningen inte skall ta ställning för en viss trosuppfattning utan istället uppmuntra till eget kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i skapandet av en egen världsbild är för oss grundläggande i en demokrati. Vi ställer oss därför frågande till hur de fristående skolor som drivs på konfessionell grund uppfyller detta grundläggande krav. Vi vill därför föreslå att Skolverket får i uppdrag att göra en översyn av detta. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Lennart Gustavsson (v) |
|
|
Britt-Marie Danestig (v) |
Camilla Sköld Jansson (v) |
|
Anders Wiklund (v) |