Motion till riksdagen
2002/03:Ub305
av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

Tandsköterskeutbildningen


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Högskoleverket skall få i uppdrag att utreda möjligheten till en högskoleutbildning för tandsköterskor.

Bakgrund

Inom tandvården arbetar i dag ungefär 14 000 tandsköterskor. Medelåldern är relativt hög och fram till 2011 kommer ca 3 000 av dem att gå i pension. Redan nu är det ett bristyrke och svårigheterna att rekrytera personal kommer att öka om inga åtgärder vidtas. En av orsakerna till bristen är att det inte finns någon nationell utbildning för tandsköterskor. Detta sedan omvårdnadsprogrammets gren för tandvård inom gymnasieskolan har lagts ner eftersom den hade för få sökande.

Tidigare bestod tandsköterskornas arbetsuppgifter mest av administration och att assistera tandläkarna. Numera har arbetet som tandsköterska utvecklats med ett större ansvarsområde och fler komplicerade arbetsuppgifter. Kravet har därför ökat på tandsköterskornas kunskaper och kompetens. Dessa krav kommer att öka, och behovet av en utvecklad tandsköterskeutbildning är därför stort.

Regeringens utredare föreslår i Tandvården till 2010 (SOU 2002:53) att det ska inrättas en nationell tandsköterskeutbildning i form av en påbyggnadsutbildning. Tandsköterskornas fackliga organisationer anser att deras arbetsuppgifter och kraven på kompetens med nödvändighet leder till att utbildningen måste förläggas till högskolan.

Vi anser att det är mycket som talar för att tandsköterskorna borde utbildas vid högskolan. För att underlätta samarbetet mellan olika personalkategorier – tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare – inom tandvården är det en fördel om de besitter en liknade kunskapsbas. En högskoleutbildning ger bättre förutsättningar för vidareutbildning, särskilt om det finns incitament till detta, exempelvis en möjlighet att tillgodoräkna sig delar av tandsköterskeutbildningen om man läser vidare på tandhygienistutbildningen. Rekryteringen av lärare skulle underlättas av att det redan är en befintlig organisation inom vilken tandsköterskeutbildningen skulle ges. Statusen skulle höjas för både utbildningen och yrket vilket skulle leda till fler sökande och en positivare löneutveckling.

Den modell för tandsköterskeutbildningen som vi förespråkar är en yrkeshögskoleutbildning på 80 poäng, som leder fram till en yrkeshögskoleexamen. Delar av utbildningen ska kunna tillgodoräknas på tandhygienistutbildningen, som bör förlängas till tre år. Vi föreslår därför att Högskoleverket får i uppdrag att utreda möjligheten till en tandsköterskeutbildning vid högskolan. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 16 oktober 2002

Britt-Marie Danestig (v)

Lennart Gustavsson (v)

Camilla Sköld Jansson (v)

Anders Wiklund (v)