Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om läsningens betydelse för barns utveckling.
Att lära sig läsa och förstå det man läser är grunden till fortsatta erövringar.
Det finns kunskaper som skolan lär ut som det går att leva utan. Man kan leva ett bra liv utan att kunna vare sig tyska starka verb eller hur man laborerar med kemiska föreningar. Men att inte kunna läsa är ett handikapp i vilken situation man än befinner sig. Att äga ett språk och kunna både läsa och skriva det är av avgörande betydelse för människors vardagsliv. Ändå visar uppgifter från stiftelsen Lättläst att 25 procent av Sveriges vuxna befolkning har lässvårigheter. Det vill säga, de flesta kan läsa en vanlig text, men att förstå eller handla utifrån den kan en av fyra vuxna inte göra på ett bra sätt. Från lärarhåll har höjts krav på ökade kunskaper bland lärarna. Enligt PISA-rapporten finns ett klart samband mellan studieresultat och hur många böcker det finns hemma hos den elevens familj. Elever med 500 eller fler böcker presterar långt över OECD:s medelnivå både i läsförståelse, naturvetenskap och matematik. Rapporten konstaterar att det är ett sedan länge känt faktum att rik tillgång till böcker och därmed ofta sammanhängande närhet till vuxna som gärna läser, stimulerar ungdomars intresse för läsning.
För ett par år sedan gjorde McDonalds en satsning tillsammans med Läsrörelsen. De tryckte upp 1,2 miljoner barnböcker som ingick i Happy Meal, företagets barnmeny. Böckerna var av hög kvalitet och kampanjen föll väl ut. Det borde vara varje barns rättighet att få en god bok och varje elevs rättighet att få en bra lärobok.
Läroboken som verktyg är en tillgång för de lärare som vikarierar och till obehöriga lärare. Genom att kunna visa hur långt eleverna har kommit har vi en chans att nå en likvärdig skola för alla. Läroboken ger också eleverna information om vilka kunskapsmål de ska uppnå. Läroboken kan också vara det pedagogiska verktyg som hjälper eleverna att få en bild över strukturen av kunskapen. Läroboksförfattare har den pedagogiska erfarenheten som också kan vara till hjälp för läraren. Läroboken är grundlig och har oftast genomlysts av andra pedagoger och sakkunniga, vilket gör den till ett gott medel som är till gagn för elever, lärare och inte minst för föräldrarna.
Våra barn är värda en god lärobok som de kan ha nytta av resten av livet. Våra lärare är värda goda läroböcker för sin undervisning så att elever kan få lära i takt med sina förutsättningar. Föräldrar är värda en lärobok som kan stödja dem när de ska hjälpa sina barn som av någon anledning varit frånvarande eller av annan anledning behöver träna mer.
Bokens betydelse tenderar att underskattas i takt med den tekniska utvecklingen. Men utan goda läskunskaper blir också tekniken svårtillgänglig. Därför bör vi stimulera författandet av barnlitteratur, liksom produktion, med allt vad det innebär. Många svenska barnboksförfattare och tecknare lever under knappa ekonomiska förhållanden och risken är stor att utbudet av barnböcker minskar om efterfrågan inte finns. Det är viktigt att barn lockas av att läsa – då kan de också uppleva lusten att lära. God skönlitteratur och bra läroböcker måste säkras i ett samhälle för såväl kulturens bevarande som utvecklingen av förmågor och allmänkunskap.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Yvonne Andersson (kd) |