Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning om hur utbildningssystem skall anpassas till den allt äldre befolkningen i Europa.
Europa står inför en åldrandekris, befolkningen blir snabbt äldre. I framtiden krävs helt andra satsningar på utbildning om vi ska undvika en ekonomisk nedgång. Utbildningssystemen i Europa ska bidra till en kunskapsbaserad ekonomi. Europa släpar idag efter USA och Japan ifråga om forskning och innovationer. Samtidigt lider Europa av en allvarlig brist på välutbildad arbetskraft.
Födelsetalen sjunker. Enligt en forskarrapport som presenteras i Uppsala våren 2000, kommer 28 % av befolkningen år 2050 att vara över 65 %, mot 14 % idag. Det innebär en ökad belastning på det allmännas resurser. Dessutom innebär det att arbetsstyrkan minskar. De yngre med god och modern utbildning blir på sikt färre. Allt talar för att förändringen i befolkningsstrukturen kommer att påverka tillväxten. Enligt rapporten kan vi förvänta oss att förutsättningarna för tillväxt väsentligt har försämrats i Norden efter år 2010.
Den största utmaningen på sikt är hur den kunskapsbaserade ekonomin ska gå ihop med att vår befolkning blir äldre och de välutbildade ungdomarna färre. Att vår befolkning blir äldre är ett gott betyg för ett välfärdssamhälle men att ungdomar drar sig för längre utbildningar tyder på ett misslyckande. Samhället har inte klarat att organisera ett utbildningssystem som attraherar ungdomar och möter deras behov. Nu bör alltså EU:s regeringar uppmärksamma den oerhörda utmaning som åldrandeprocessen ställer oss inför. Ska välfärdssamhället överleva måste Europas länder lösa problemet tillsammans.
En långsiktig satsning på utbildning och ett bra valideringssystem som att-raherar såväl ungdomar som äldre är botemedlet för denna dystra prognos. Om Europa ska kunna hävda sig mot de snabbväxande innovationsekonomierna i Sydostasien krävs att vi ger fler människor bättre möjligheter att utveckla sina kunskaper. Alla ungdomar och medelålders måste få möjlighet att utbilda sig väl och på sina egna villkor. Det kräver en rad förbättringar i dagens utbildningssystem. Grunden är att alla ska ha möjlighet att utifrån sina förutsättningar få en yrkeskompetens som passar deras intresse och som behövs i samhället.
De socialdemokratiskt dominerade EU-regeringarna saknar ofta respekt för den individuella friheten, och för utbildningens egenvärde. Det krävs en bred strategi på europeisk nivå för att möta bristen på kunskap och kompetens:
Livslångt lärande måste bli verklighet för människor i hela Europa. Även medelålders och äldre människor måste få helt andra möjligheter att uppdatera sina kunskaper och finna en plats i dagens dynamiska arbetsmarknad. Samarbetet mellan universitet och skolor å ena sidan och människor i arbetslivet å den andra måste öka. Här kan de europeiska länderna lära av varandras goda exempel, s.k. öppen samordning.
Det behövs bättre incitament för högre utbildning. I Sverige finns goda möjligheter till universitetsutbildning, men den ekonomiska sidan är inte lika ljus. Med vår sammanpressade lönestruktur saknas tillräcklig dragkraft för utbildning. I hela Europa krävs en översyn av villkoren för de studerande.
Större rörlighet. Det måste bli lättare att jämföra examen och kvalifikationer mellan europeiska länder. Här pågår ett arbete inom EU, och ett gemensamt examensbevis håller på att skapas. Utöka de europeiska utbytesprogrammen både för studenter och för vidareutbildning inom arbetslivet.
Tillträde till utbildningssystemen måste beredas för alla. En kvalificerad yrkeshögskola behövs också, där de människor som inte vill eller passar för teoretiska högre studier får en avancerad praktisk utbildning med examen och yrkescertifikat.
Andra medel krävs också:
Ge människor från övriga världen bättre möjligheter att komma hit för att studera eller arbeta. Redan idag diskuteras i flera medlemsländer att i stor skala tillåta arbetskraftsinvandring av välutbildade människor från t.ex. Indien. Detta är en känslig och svår fråga; det är viktigt att inte EU:s behov av arbetskraft får negativa konsekvenser för fattiga länder, genom s.k. brain drain. Men i själva verket bör en öppning innebära en möjlighet för dessa länder, om människor också får komma till Europa för att utbilda sig. Både gäststudenter och gästarbetare kan återföra värdefull kompetens till sitt hemland. Det måste också bli tillåtet för svenska lärosäten att sälja uppdragsutbildning till kapitalstarka nationer som saknar moderna utbildningssystem.
Gör det lättare för människor att skaffa barn, genom att skapa ett barnvänligare utbildningssystem och arbetsliv! Det är oroväckande att barnafödandet idag avtar eller sker högre och högre upp i åldrarna, därför att människor inte vågar riskera arbete och karriär. Ett barnvänligt samhälle handlar om mycket mer än barnbidrag. Föräldrarollen måste uppvärderas – detta har varit något av en kärna i kristdemokratisk politik. Småbarnsföräldrar ska kunna utveckla sin kompetens och arbeta på ett flexiblare sätt än idag.
Genom åtgärder som dessa kan vi möta den utmaning, som en åldrande befolkning ställer oss inför. Utbildningsministrarna måste utreda hur utbildningssystemen ska förändras så att de möter samhällets behov.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Yvonne Andersson (kd) |
Sven Brus (kd) |