Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att snarast inrätta en lärlingsutbildning och en yrkeshögskola i syfte att värna och trygga hantverksutbildningarna.
Sverige har i dag lägst andel vuxna i yrkesutbildning i Europa. Bristen på yrkeskunnigt folk riskerar t.o.m. att hota tillväxten i landet. Fler företag som vill expandera menar att detta inte är möjligt i dag just på grund av bristen på kunniga hantverkare. Dessutom är det endast genom det breda professionella hantverkskunnandet som vi kan renovera, restaurera och bevara vårt kulturarv
Hantverkare – inom denna sektor finns cirka 300 yrken representerade – är en mycket viktig del av vårt näringsliv, och det finns prognoser som menar att vi i Sverige de närmaste åren kommer att behöva cirka 100 000 nya hantverkare. Redan i dag betraktas många hantverksyrken som bristyrken. Hantverkare blir man genom en gedigen och kvalitativ yrkesspecialiserad utbildning. En utbildning som förekommer som en naturlig del av utbildningssystemet i övriga Europa. Inte minst i våra grannländer.
I början av 70-talet när gymnasiereformen genomfördes kom den traditionella lärlingsutbildningen att få allt mindre betydelse. Samtidigt försvårades möjligheterna betydligt för dem över 20 år att yrkesutbilda sig.
Sverige håller på att tappa kompetens och organisation för att utbilda yrkesfolk inom det komplexa hantverkskunnandet. Därför behövs en lärlingsutbildning av hög kvalitet och med färre kärnämnen och det behövs en yrkeshögskola – ett mellanting mellan gymnasium och högskola. Betygen skall här inte vara huvudsak för att bli antagen, och yrkesutbildningarnas längd skall tillåtas variera.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 15 oktober 2002 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |