Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa flexibel arbetstid i skolan samt om ett läsår med varvad teoretisk och praktisk undervisning.
Var fjärde elev går ut grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Drygt en av tio niondeklassare slutar utan att ha godkänt i svenska, engelska eller matematik och kan därför inte gå vidare till gymnasiet. Det är ett dåligt betyg på hur vi tar hand om våra skolelever.
Allt fler signaler kommer dessutom som visar på att många barn inte mår bra, alltför många t.o.m. riktigt små barn klagar på ”ont i magen”.
Det är uppenbart att många barn och ungdomar har ett alltför stressigt arbetsliv och inte ges de möjligheter som de har rätt till. Nämligen att få vara barn. Den som inte får leka som barn vill inte heller arbeta som vuxen. Det var tidigare ett vedertaget uttryck. I vår tidsålder upplever barnen samma jäkt och stress som vuxna. De kan dessutom inte göra som vuxna, kräva bättre och flexiblare arbetstider eller ett friår, utan har bara att rätta sig efter vad vi vuxna beslutat för dem.
Att barn är olika är en självklarhet. De utvecklas i olika takt och de har olika behov. Ändå är de oftast hänvisade till att följa samma mönster och ha samma arbetstakt i skolan.
När vi nu vet att barn och ungdomar är så olika och när vi vet att de skulle må mycket bättre om de fick ses mera som enskilda individer anser jag att det skulle vara värt att pröva även en flexibel arbetstid för barnen.
Jag föreslår att riksdagen ger Skolverket i uppdrag att genomföra ett projekt med flexibel skoldag för barnen. Några barn får börja och avsluta sin skoldag tidigare under dagen medan andra får börja och avsluta dagen senare. Ett annat projekt som jag föreslår är att ungdomar under ett läsår erbjuds att varva teori med praktik. Detta skulle erbjudas ungdomar i årskurserna 8 och 9.
|
Stockholm den 9 oktober 2002 |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |