Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en satsning bör ske på Högskolan Dalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.
Jag vill att mitt hemlän Dalarna skall vara ett attraktivt län, ett framåtsträvande län och ett län med bl.a. goda utbildningsmöjligheter.
En stark region och en region som skall blomstra – i varje fall stoppa utflyttningen – måste ha bra skolor och bra utbildning att erbjuda. Styrelsen för Högskolan Dalarna har en riktig målsättning, en realistisk syn och ett arbete med inriktningen mot ”Dalauniversitet – kunskapsmiljöer för regional utveckling”.
Om vi ser på andelen högskoleutbildade i åldersgruppen 25–34 år finns Sverige på plats 18, med elva procent. Sydkorea toppar på 30 procent, USA 26 procent, Norge och Spanien 19 procent, Grekland 16 procent, Ungern 14 procent, Irland 14 procent och Finland 13 procent för att ta några exempel på länder som ligger före oss i den statistiken.
Alla som talar om utveckling talar om vikten av goda utbildningsmöjligheter. Allt i Sverige, som handlar om högre utbildning, behöver inte betyda Stockholm, Göteborg och Malmö. Och eftersom flera av dessa städer inte klarar av bostadssituationen för studenterna bör en inriktning ske på att skapa starka högskolor också på andra och flera platser än i dag.
De planer som högskolan har i Dalarna bör studeras och finnas med då planerna på nya universitet planeras i framtiden.
Vi kan inte bara tala om att ”Hela Sverige skall leva”, vi måste göra något för detta också.
En mycket viktig fråga i utvecklingen av högskolan är följande:
Kontakterna med näringslivet måste utvecklas vid högskolan och likaså bör en inriktning ske på skog, trä och malm – enligt landskapets näringslivsstruktur. Även transportforskning och turism är utbildningsdelar som bör utvecklas vid högskolan i Dalarna. Just turismen har ju en stor utvecklingspotential.
Sedan 1 juli 2001 har Högskolan Dalarna också rätt att utfärda magisterexamen också i datateknik, socialantropologi och religionsvetenskap.
Inom det humanistiska/samhällsvetenskapliga blocket har skolan sedan tidigare behörighet att utfärda examen i litteraturvetenskap, pedagogik, historia och sociologi.
Skolan noterar att ca 30 procent av studenterna kommer från det som i statistiken kallas arbetarhem, vilket kan tolkas som att vi lockar många människor från mera studieovana miljöer.
Skolans rektor skrev:
”Jag vill påstå att Högskolan Dalarnas snart 25-åriga verksamhet har en positiv inverkan på Dalarnas utveckling. Våra utbildningar får gott betyg av studenterna och man värderar särskilt den nära kontakten med kvalificerade och ambitiösa lärare. Vi erbjuder en god studiemiljö bl a genom trevliga lokaler och en garanterad bostad, något som man i storstäderna avundas oss.”
Det där sista – möjligheten att få en vettig bostad – saknas ju på många studieorter, främst då storstäderna.
Det är värt att notera att ca 80 procent av verksamheten inom Högskolan Dalarna handlar om grundläggande högskoleutbildning och uppdragsutbildning.
|
Stockholm den 11 oktober 2002 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |