Riksdagen begär att regeringen utreder hur sambandet mellan skolpolitiken och förtidspensioneringarna av barn och unga skall se ut.
Riksdagen begär att regeringen utreder vart specialskolornas barn tar vägen efter skoltidens slut.
Riksdagen begär att regeringen utreder vilka möjligheter som finns för skolgång efter grund- eller specialskola för barn med funktionshinder.
Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att avveckla specialskolan Eke-
skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av ett riksgymnasium på Ekeskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundskoletidens längd bör vara flexibel och kunna anpassas efter varje barns behov.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn och unga med funktionshinder skall ha möjlighet att välja skola efter kvalitet, profil på undervisningen och social miljö.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statligt garanterad och finansierad rätt att välja skola för alla barn.
Direkt efter grundskolan väntar förtidspensionering för många barn med funktionshinder. Efter en skoltid som i bästa fall inneburit kamratskap, stimulans och utveckling kan det kommunala dagcentret eller ett liv med en personlig assistent helt vid sidan av alla andra komma. Ingen frågar efter om dessa barn med andra skolmöjligheter på bl.a. gymnasiet skulle kunna lära sig mer, eller utvecklas längre. Livet blir till förvaring i stället för utveckling.
Efter grund- eller specialskolan har staten och kommunerna gjort sitt för många barns utveckling. Det senaste året har förtidspensioneringar av vuxna diskuterats flitigt. Men det är föga känt att 10 000 svenska barn och ungdomar har förtidspensionerats direkt efter grundskolan. Enligt riksdagens utredningstjänst finns det 4 000 barn mellan 16 och 19 år som är förtidspensionärer. Närmare 6 000 unga vuxna mellan 20 och 24 är det likaså. Det innebär att motsvarande en procent av varje årskull unga mellan 16 och 24 år har förtidspensionerats!
Trots att behovet av kunskap är stort finns inga studier om kopplingen mellan skolpolitiken och förtidspensioneringarna. Barn kan dock förtidspensioneras redan i skolåren. Unga funktionshindrade skall ha tillgång till försörjning, men än viktigare till utbildning och utveckling. Passiv pension är det sämsta alternativet.
Men när inga skolmöjligheter finns blir svaret förtidspension utan vidare skolgång. Det är då dagcentralsverksamhet eller ett liv med personlig assistent väntar. Ett litet antal barn har så svåra funktionshinder att fortsatt skolgång inte är möjlig. Men framförallt finns ett stort antal barn, som både skulle vilja och kunna ha stor glädje av att gå vidare efter grundskolan och specialskolan, men för vilka det inte finns anpassade utbildningsmöjligheter. Det saknas lämpliga gymnasieskolor.
Specialskolorna är skyldiga att redovisa vart eleverna tar vägen efter skoltidens slut. Ändå finns ingen samlad statistik över detta. Från landets enda specialskola för blinda och multifunktionshindrade elever, Ekeskolan, har, enligt uppgifter från riksdagens utredningstjänst, endast en enda elev gått vidare till gymnasiet de senaste åren.
Blinda och synskadade barn med multifunktionshinder är en av de grupper som saknar gymnasiemöjligheter i dag. Därför har vi moderater krävt att specialskolan Ekeskolan inte bara ska bevaras utan också kompletteras med ett riksgymnasium för barn med multifunktionshinder. På samma sätt bör fler riksgymnasier skapas för barn med andra funktionshinder.
För barn med svåra funktionshinder kan det finnas en skillnad mellan den fysiska åldern och hur långt man hunnit i utvecklingen. Kommunikationshinder gör att det kan ta längre tid att tillgodogöra sig nya saker.
Grundskoletidens längd måste därför göras flexibel och anpassas efter varje barn. Så länge barnen lär sig och utvecklas måste de kunna få går kvar i skolan, vare sig den är i specialskolform eller inte. Det är orimligt att ungdomar som fortfarande utvecklas av åldersskäl skall hindras från att lära sig mer.
Unga med funktionshinder måste ges möjlighet att välja skola efter kvalitet, profil på undervisningen och social miljö. Det är dessa barn som har störst behov av individanpassade och kreativa undervisningsformer. Men i dag hänvisas man ofta till en kommunal skola utifrån om den har hiss, eller inte. Det finns så få skolalternativ, samtidigt som hemkommunerna ofta nekar barnen att söka sig till de som faktiskt finns.
Dagens finansieringssystem är inte ägnat att säkerställa att barnens behov verkligen möts, eller att lägga grunden för fler alternativ. Men genom en statligt garanterad och finansierad rätt att välja skola skulle förutsättningar för en mängd nya skolalternativ för unga med funktionshinder skapas. Profil- och friskolor inriktade på att möta funktionshindrade barns behov behövs på både grundskole- och gymnasienivå.
I dag finns ingen samlad bild av hur det går för funktionshindrade i den kommunala skolan, trots tecken på allvarliga brister i både miljö och lärande. Det är hög tid att skolans kvalitet för barn med funktionshinder ses över av en parlamentarisk utredning, vars uppdrag omfattar både undervisningens och den sociala situationens kvalitet.
Det är fel med passiv pension för barn och ungdomar. Att bara byta namn på eller ändra reglerna för förtidspension, som regeringen vill, löser inte problemen med politikens passivisering av unga med funktionshinder.
Det viktiga är att det måste skapas nya skolmöjligheter på både grundskole- och gymnasienivå. Men regeringen stänger i stället specialskolor, och avvisar nya riksgymnasier och lagstadgad rätt för barn med funktionshinder att välja skola.
|
Stockholm den 8 oktober 2002 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |