Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ju bredare skolans utbud blir genom individuella skolors profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att om varje skola finner sitt område att bli särskilt duktig på kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolors profilering kan utgöra ett incitament för vidareutbildning för lärare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolplacering av barn lika naturligt skall kunna ske såväl efter vilken pedagogisk inriktning som ligger nära barnen som efter skolans geografiska närhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors överlevnad.
En skola som bortser från människors olikheter kan aldrig bli framgångsrik. I stället gäller att skolan måste ta vara på varje barns förmåga och bidra till att utveckla den.
Alla kan inte bli lika bra på allt, men alla kan bli bra på något.
Människor är olika. Vi har olika intressen och olika förmåga. Några få har lätt för det mesta. De flesta har olika lätt för olika saker, men alla har vi något vi är bra på. En del av oss är teoretiskt intresserade. Andra gillar att jobba med händerna.
Ju smalare skolans utbud är desto färre barn kommer skolan att passa och fungera bra för. Dagens situation förtrycker alla de barn som inte trivs eller kommer tillrätta i den kommunala enhetsskolan. Omvänt gäller att ju bredare skolans utbud är, desto fler barn och ungdomar kommer att finna sig till rätta, känna sig lyckade och göra väl ifrån sig i skolan.
När det gäller idrott har profilering och specialisering alltid accepterats. Inga rop har hörts som varnat för segregation eller elitskolor. I decennier har kommuner strävat efter att tilldelas något av landets idrottsgymnasier.
Det är lika naturligt att landets skolor inte bara får utan också aktivt uppmuntras att specialisera sig på olika teoretiska ämnen, konst, musik eller en speciell pedagogik. Om varje skola finner sitt område att bli särskilt duktig på kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.
Om alla svenska företag tillverkade samma sak, eller om alla svenska studieförbund hade exakt samma utbildningsutbud så förmodar jag att många inser att kvaliteten skulle vara lägre än i dag. Specialisering ger spetskunnande.
Har man särskild fallenhet för matematik måste man kunna läsa det på en skola som lägger särskild vikt vid matematikundervisningen. Gillar man historia extra mycket måste man kunna söka sig till den skola som delar och prioriterar detta intresse.
Utvecklas man bättre i en skola som satsar på miljön, eller på att utveckla sin egen speciella pedagogiska inriktning måste man ha rätt att söka sig dit. Alla dessa profiler är möjliga i en målstyrd skola.
Samtidigt kommer ett antal skolor, inte minst på mindre orter och på landsbygden, att ha en allmän profilering. Profilen blir då att vara bygdens skola av god kvalitet. Många mindre skolor på mindre platser har lagts ner eller hotats av nedläggning de senaste åren. Ett exempel ger Axbergshammars skola utanför Örebro. Många av dessa landsbygdsskolor kan räddas med ett statligt garanterat och finansierat skolval för alla landets elever. De små bygdeskolornas överlevnad blir då inte en fråga för städernas politiker utan för bygdens invånare.
Också för lärarna skulle ökad profilering vara en sporre. Möjligheten att utvecklas i sitt ämne förbättras och elevernas motivation höjs. Här finns också incitament för vidareutbildning och förkovran.
Profileringen skapar också en sund konkurrens mellan landets skolor, oavsett huvudman. I dag skolplaceras barn efter geografisk närhet, inte efter vilken inriktning som ligger nära barnen. Naturligtvis skall barn kunna välja den skola som ligger närmast geografiskt, om man vill det. Men lika naturligt är att barn skall kunna välja den skola vars inriktning känns riktig.
Varje elevs utbildning blir bättre än vad som annars skulle bli fallet när skolorna söker hitta sina profilområden. Detta innebär att fler barn och ungdomar kommer till sin rätt. Det är utvecklande för landet som helhet. En grund för skolpolitiken måste vara att uppmuntra skolors profilering och specialisering.
|
Stockholm den 8 oktober 2002 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |