Motion till riksdagen
2002/03:Ub2
av Ulf Nilsson m.fl. (fp)

med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en nationell skolpeng.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av en nationell skolinspektion.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa anmälningsplikt vid missförhållanden i skolor.

Motivering

Riksdagens revisorer har i sin granskningsrapport ”Statens styrning av skolan” uppmärksammat flera missförhållanden. Likvärdigheten över landet är hotad genom att kommuner satsar så olika på skolan. Tillsynen av hur kommunala och fristående skolor sköter sig har minskat, vilket har lett till att missförhållanden har fått råda under flera år. Skolverket har engagerat sig i arbetet i en del skolor och därmed också blivit medansvarigt för eventuella brister. Därmed har Skolverket fått en dubbelroll som gjort det svårare att uppmärksamma problem och bedriva en aktiv tillsyn.

Denna sammanblandning av utvecklings- och tillsynsuppdraget har lett Folkpartiet liberalerna till slutsatsen att en tillsynsmyndighet måste skapas som är fristående från Skolverket. Skolverket ska behålla sitt ansvar för kursplaner och andra styrdokument, för statistik och för offentliggörande av fakta om skolväsendet. Skolverket ska också kunna ha ett begränsat utvecklingsuppdrag, d v s bistå kommuner och fristående skolor med viss service. Slutligen ska Skolverket även fatta myndighetsbeslut rörande godkännande av fristående skolor, sanktioner m m.

Vid sidan av Skolverket vill folkpartiet att en ny myndighet, en nationell skolinspektion, skapas. För att missförhållanden inte ska få förekomma under flera års tid ska den nationella skolinspektionen granska varje skola i landet en gång om året. Riksdagens revisorer har i rapporten framhållit att det räcker med 150 årsarbetskrafter för att klara det målet. En sådan satsning på uppföljning och tillsyn är fullt realistisk, med tanke på att 150 årsarbetskrafter motsvarar ungefär en tredjedel av Skolverkets nuvarande personal.

Regeringen har visserligen också kommit fram till att Skolverket ska delas på två myndigheter, vilket är bra, men startar nu en särskild myndighet bara för skolutvecklingsfrågor. Folkpartiet delar Riksdagens revisorers uppfattning att den pedagogiska utvecklingen kan koncentreras till lärarhögskolor, universitet och högskolor – och inte minst till skolorna själva. Det är hög tid att lärare och rektorer ges större ansvar för utvecklingsarbetet på skolorna, utan politiska pekpinnar från högre ort.

De offentliga skolornas behov av frihet är en av anledningarna till att Folkpartiet anser att en nationell skolpeng ska införas. Om det finansiella ansvaret för skolorna skulle lyftas från kommunerna till staten, skulle kommunpolitikernas och kommunala tjänstemäns inflytande över skolorna minska till förmån för rektorer, lärare och elever.

Det andra skälet till Folkpartiets förslag om en nationell skolpeng är att likvärdigheten skulle öka. Som Riksdagens revisorer mycket riktigt påpekar satsar vissa kommuner mer än dubbelt så mycket resurser på undervisningen som andra. Det ska inte vara så att en elev måste bo i ”rätt kommun” för att få den undervisning och det stöd han eller hon har rätt till. Genom Folkpartiets nationella skolpeng kommer tilldelningen av resurser att ske på samma sätt över hela landet. En fjärdedel av resurserna, eller c:a 17 miljarder kr, ska öron­märkas till elever med särskilda behov och till skolor i utsatta områden.

Folkpartiet yrkar därför dels bifall till revisorernas förslag om att analysera förutsättningarna för likvärdighet i svenskt skolväsende, dels att en nationell skolpeng införs.

Folkpartiet yrkar också bifall till revisorernas förslag om att var och en som är verksam inom skolväsendet ska vara skyldig att anmäla missförhållanden i skolorna. Uppgifter om t ex kränkande behandling kan i dag komma till Skolverkets kännedom först efter flera år. Därför finns det anledning att införa en anmälningsplikt, motsvarande den som personal inom sjukvården har. Anmälan borde i framtiden göras till den av Folkpartiet föreslagna nationella skolinspektionen. Till dess att denna införts ska Skolverket ta emot anmälningarna.

Stockholm den 31 oktober 2002

Ulf Nilsson (fp)

Ana Maria Narti (fp)

Axel Darvik (fp)

Marita Aronson (fp)

Liselott Hagberg (fp)

Anita Brodén (fp)