1 Innehållsförteckning 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Inledning 2
4 ”Ondskans axelmakter” 3
5 USA står ensamt för nästan halva världens militära utgifter 3
6 USA:s unilateralism 4
7 USA:s nya säkerhetspolitiska doktrin 4
8 Sverige måste höja sin röst gentemot USA 5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige genom FN och andra internationella organisationer måste verka för att USA inte missbrukar sin militära och ekonomiska styrka för att påverka det folkrättsliga regelverket, internationella överenskommelser och FN-chartern på ett negativt sätt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige måste höja sin röst gentemot USA.
Efter terrorattackerna mot New York och Washington den 11 september förra året slöt nästan hela världen upp bakom en sårad och skakad amerikansk nation. Det var både naturligt och riktigt. När tusentals oskyldiga civila dödas av fanatiska fundamentalister sluter världen självklart upp för offren, varhelst det sker.
Inledningsvis har även den amerikanska kampen mot terrorismen fått politiskt stöd från stora delar av världen. Det är många som räds detta osynliga hot, som utan förvarning kan tänka sig att döda tusentals civila. För oss som vill fortsätta leva i öppna demokratiska samhällen är terrorn givetvis en fruktad fiende.
Alltsedan terrorattackerna i New York och Washington DC domineras den internationella agendan av den USA-ledda kampen mot terrorism. Syftet med kampen och dess utformning har emellertid också skapat tvivel världen över. Att bekämpa den nya globala terrorismen får inte ske bara genom bestraffning av terroristerna.
Man måste också belysa de bakomliggande orsakerna för terrorism: Stora grupper av världsbefolkningen har marginaliserats genom inkomstklyftor, förtryck och kolonialismens efterverkningar. Sedan den militära operationen i Afghanistan är avslutad finns det goda skäl att förhålla sig mer skeptisk till fortsatt amerikansk militär uppladdning. Krigsretoriken från Vita huset börjar inte bli bara påfrestande i sin nationalism utan medför också en fara för den internationella säkerheten och världsfreden.
Miljöpartiet anser att en ”snabbinsats” mot den globala terrorismen enligt USA:s modell med anfall på ett fattigt land inte bara äventyrar den globala säkerheten. Den allmänna rättssäkerheten och folkrätten håller därmed också på att urholkas. Vi ser en utveckling mot mer av ett ”kontroll- och övervakningssamhälle” där medborgarnas civila och politiska rättigheter inskränks alltmer och den personliga integriteten hotas att sättas ur spel. Detta får aldrig ske i ”terrorismbekämpningens namn”, och att USA tillåter sig detta är en överträdelse. Kritiska krafter inom USA kräver nu bl a en sanningskommission för att klarlägga alla omständigheter före, under och efter den 11 september 2001, och FN-organet UNMOVIC:s chef hävdar att krigsförberedelserna mot Irak nu hösten 2002 strider mot folkrätten och att inga nya resolutioner behövs för att fullfölja beslutade vapeninspektioner.
När USA:s president Bush i sitt tal om tillståndet i den amerikanska nationen kallade Iran, Irak och Nordkorea för ondskans axelmakter, föreföll det mest vara retorik ägnat den politiska hemmamarknaden. Nu talar dock alltmer för att Bush har för avsikt att följa upp sitt tal både militärt och diplomatiskt. Utrikes- och säkerhetspolitiskt är det en återgång till Ronald Reagans maktpolitik. Massiv militär upprustning, men inte för att möta en stark väl definierad fiende som Sovjetunionen. I stället en världsomspännande jakt på det som kallas den internationella terrorismen.
Miljöpartiet anser att FN och andra internationella organ måste se till att såväl nationell lagstiftning som internationella överenskommelser om de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga fri- och rättigheterna inte urholkas av USA-administrationens och det internationella samfundets kamp mot terrorism.
Den amerikanska kongressen antog i år Bush-administrationens budgetförslag om att höja de militära utgifterna med 48 miljarder till 379 miljarder dollar, vilket motsvarar över 3 800 miljarder kronor eller i runda slängar drygt 10 miljarder kronor per dag. Enligt historieprofessorn Paul Kennedy har en motsvarande obalans i maktförhållandena i världen aldrig tidigare skådats. Han påpekar att USA ökat sin andel av hela världens försvarsutgifter från 36 till minst 40 procent. Därmed kommer USA ensamt att stå för nästan halva världens militära utgifter.
Om det amerikanska försvaret vore ett privat företag skulle det vara störst i världen. Enligt World Almanac har det amerikanska försvaret Department of Defense, förkortat DoD, nära 1,4 miljoner män och kvinnor i aktiv tjänst, 1,3 miljoner i Nationalgardet och andra reservtrupper samt över 670 000 civilanställda. DoD äger eller förvaltar 40 000 fastighets- och markinnehav, däribland 250 regelrätta baser, och kontrollerar ett markområde som är lika stort som delstaten Kentucky. Vidare ingår det 250 000 fordon, 15 000 flygplan, 150 satelliter och över 1 000 fartyg.
Den militära obalansen i världen utgör ett direkt och akut hot mot världsfreden. Miljöpartiet anser att Sverige genom FN och andra internationella organ måste verka för att USA inte missbrukar sin militära styrka för att påverka det folkrättsliga regelverket, internationella överenskommelser och FN-chartern.
USA tog initiativrätten över världspolitiken efter den 11 september och förväntar sig uppställning på temat ”de som inte är med oss stöder terroristerna”. Det betyder att allt som USA gör vägs och mäts i en amerikansk vågskål. Internationella konflikter sätts i relation till ”hur de påverkar USA”. Utifrån samma mått värderas internationella avtal om allt från miljö till krigstribunaler.
Det utvidgade säkerhetstänkandet har hittills tillåtits krocka med demokratiska fri- och rättigheter. Registrering, övervakning och avlyssning blir allt vanligare inslag som kan förändra det öppna samhället på ett kontraproduktivt sätt.
I ett tal vid en minnesceremoni ett halvår efter attackerna den 11 september underströk USA:s president Bush att ”USA förväntar sig att omvärlden hjälper till i kampen mot ’parasiterna’ som hotar världsfreden”. Bush framhöll att ”USA är berett att hjälpa länder i den nu påbörjade andra fasen av kriget mot terrorismen och manade att alla måste vara redo att ’konfrontera’ länder som utvecklat massförstörelsevapen – och terrorister som ’hungrar’ efter sådana vapen”.
USA:s president Bush har gång på gång hotat med en militäraktion mot Irak och markerat en möjlig utvidgning av det USA-ledda kriget mot terrorismen. Den aggressiva utrikespolitik som Vita huset står för i dag borde få omvärlden att bli mer kritisk till USA.
”The National Security Strategy of the United States of America” – den nya säkerhetspolitiska doktrin som USA:s president Bush lade fram den 20 september 2002 är tydlig: denna så kallade Bush-doktrin förespråkar ett begrepp om ”förebyggande krig” mot alla krafter som hotar USA:s intressen samt militära aktioner i syfte att avlägsna samarbetsovilliga regimer i främmande stater.
I den nya doktrinen fastslås att USA ”kommer att, om nödvändigt, slå till först (act pre-emptively) för att hindra den nya typen av fiender, terrorister och stater med massförstörelsevapen.” Det goda imperiets makt är rätt, således, eller uttryckt på ett mer välbekant sätt: Makt är Rätt!
Ignacio Ramonet i tidningen ”Le Monde Diplomatique” undrar vad som i så fall skilde det ”goda imperiet” från de ”onda imperierna” vid tiden för andra världskriget. De ”onda krafterna” då slog ju också till först och brydde sig inte mycket om internationell rätt. Svaret enligt Bush-administrationen blir att det ”goda imperiet” – som verkar för fred, frihet och demokrati – har rätt, men inte de andra. Men vem ska avgöra det?
Lag och rätt är något som så sakteliga definieras av tidigare politik, men rätt i den nya säkerhetsdoktrinens mening tycks vara nuvarande politik, det vill säga vad imperiet gör just nu, vilket kan ju vara nästan vad som helst. Vidare understryks i doktrinen att ”ingen annan makt ska tillåtas att växa sig starkare”.
Miljöpartiet anser att USA:s nya amerikanska säkerhetspolitiska doktrin innebär att regeringen Bush skrotar den existerande internationella rättsordningen, tänjer FN-stadgans rätt till självförsvar och helt enkelt strävar efter plattform för egen hegemoni!
Hela texten ger en obehaglig känsla av att det enbart är amerikanska värden och intressen som får styra. Vi uppmanar regeringen att göra vad som står i dess makt för att försvara gällande folkrätt inom FN. ”Förebyggande krigföring” strider helt mot gällande folkrätt och FN:s centrala uppgift att bevara fred i världen. Sverige måste kämpa för att de freds- och toleransideal som FN har symboliserat genom hela sin historia inte urholkas av en mäktig stat.
Sverige kan i längden inte vara tyst och tolerera att USA går sin egen väg i den internationella politiken. Tyvärr kan här konstateras att det verkar som om Sverige förlorat sin röst i världen. Anledningen är givetvis EU-anpassningen och EU:s krav på att tala med en röst i världen. Miljöpartiet tycker att den svenska regeringen inte ska vara någon ja-sägande nickedocka till de tongivande länderna i EU utan framföra våra egna åsikter i internationella frågor och inte minst när det gäller USA:s politik. Sverige har, genom vår historia, en moralisk skyldighet att försvara världens små länder mot världens orättvisor.
Listan på ärenden där Bushadministrationen tagit avstånd från resten av världen börjar bli lång och ger anledning till öppen kritik av såväl folklig som politisk-diplomatisk karaktär:
USA står ensamt för nästan halva världens militärbudget;
USA har världens största arsenal av massförstörelsevapen;
USA har inte ratificerat Kyotoavtalet, med hänvisning till att detta skulle skada de amerikanska företagens intressen och trots att landet står för mer än 25 procent av världens utsläpp;
USA har sagt upp ABM-avtalet (rustningskontrollavtalet);
USA har sagt nej till provstoppsavtalet för kärnvapen (Comprehensive Test Ban Treaty);
USA har planer på att utveckla ett eget missilförsvar (NMD); missilförsvaret är en del av Bushs nya unilaterala kärnvapenpolicy;
USA har ännu inte betalat sina skulder gentemot FN (bara en av tre avbetalningar är gjord);
USA tänker inte ratificera den permanenta internationella brottmålsdomstolen ICC;
USA:s utrikespolitik har blivit alltmer aggressiv och unilateral;
USA:s nya utrikespolitiska doktrin är förenklande, splittrande och bidrar till en skärpning av det säkerhetspolitiska läget i världen;
Bushs närmsta säkerhetspolitiska rådgivare förespråkar en användning av taktiska kärnvapen i framtida krig;
USA ger ekonomiskt och militärt stöd till länder som befinner sig i militära konflikter och som inte garanterar sina medborgare grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.
Med hänvisning till det ovanstående uppmanar Miljöpartiet de gröna Sveriges riksdag att meddela regeringen en konkret politisk rekommendation hur Sverige ska agera, inte minst inom FN:
USA måste ratificera Kyotoavtalet;
USA måste återansluta sig till ABM-avtalet (rustningskontrollavtalet);
USA måste ratificera provstoppsavtalet för kärnvapen (Comprehensive Test Ban Treaty);
USA ska lägga ner alla planer för ett eget missilförsvar (NMD);
USA ska betala alla sina skulder gentemot FN med omedelbar verkan och utan särskilda krav gentemot FN;
USA måste ratificera den permanenta internationella brottmålsdomstolen ICC;
USA:s måste upphöra med sin unilaterala utrikespolitik och bli en fullvärdig medlem inom FN – med rättigheter och skyldigheter;
FN ska förkasta USA:s nya säkerhetspolitiska doktrin;
USA ska upphöra att ge ekonomiskt och militärt stöd till länder som befinner sig i militära konflikter och som inte garanterar sina medborgare grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Lotta N Hedström (mp) |
|
|
Yvonne Ruwaida (mp) |
Ulf Holm (mp) |