Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige skall arbeta för att det i FN:s regi byggs upp läkemedelsforskning och läkemedelsproduktion som på icke profitbasis tar fram billiga läkemedel mot de omfattande sjukdomar som förekommer i u-länderna.
Det finns ett enormt behov av en läkemedelsindustri som producerar läkemedel för alla människor oavsett var de bor i världen. Dagens läkemedelsindustri fyller inte på långt när detta behov eftersom den över hela världen styrs av vinstintressen, inte av människors behov.
Det finns åtskilliga sjukdomar som läkemedelsindustrin inte forskar kring. Forskningen koncentreras på framställning av läkemedel som ska konsumeras av välbärgade invånare i industriländerna, helst så ofta som möjligt under så lång tid som möjligt och till höga priser. Det gäller blodtrycksmediciner, magsårsmediciner, psykofarmaka o.s.v.
Intresset för att hitta mediciner som en gång för alla stoppar en sjukdom är, med vissa undantag, litet hos läkemedelsindustrin eftersom det långvariga bruket skapar de stora vinsterna. T.o.m. framställs starkt beroendeframkallande psykofarmaka som de drabbade patienterna ofta konsumerar under resten av sitt liv.
Det är dock inte de välbärgade västerlänningarna som drabbats hårdast av läkemedelsindustrins ensidiga inriktning på vinst. Hårdast drabbas människorna i tredje världen.
Den internationella läkemedelsindustrins oförmåga att lösa allvarliga hälsoproblem i världen har uppmärksammats genom läkemedelsföretagens patentstrid med den sydafrikanska regeringen. Med hänvisning till patenträttigheter ville läkemedelsindustrin stoppa sydafrikansk produktion av billiga aidsmediciner. Genom världsopinionens kritiska reaktioner på läkemedelsbolagens cyniska agerande fick frågan i Sydafrika en rimlig och human lösning. Men problemet, att skapa en läkemedelsindustri som bättre fyller sin funktion att producera läkemedel för alla människor oavsett var de bor i världen, kvarstår.
Förutom orimliga priser på läkemedel som förhindrar att sjuka människor i tredje världen får tillgång till medicin är även forskningen och produktionen av sådana mediciner ett problem. Den kommersiella läkemedelsindustrin vill nämligen varken satsa på forskning eller på produktion av läkemedel mot typiska tredjevärldensjukdomar eftersom vinstmöjligheterna är för små. Det rör sig om så kallade tropiska sjukdomar som är mycket vanliga i u-länderna men som inte förekommer i i-världen. De är oftast parasitsjukdomar.
Ett exempel på en sådan parasitsjukdom är ”sömnsjuka”. Smittan sprids av tsetseflugan och drabbar en halv miljon afrikaner varje år. Hittills har arsenikhaltiga injektioner använts mot denna sjukdom. Dessa injektioner är dock mycket riskabla och kan leda till döden. I samband med cancerforskning i ett läkemedelsföretag upptäcktes av en slump att ett av de ämnen som tagits fram mot cancer var ytterst effektivt mot sömnsjuka. När företaget upptäckte att detta ämne inte hjälpte mot cancer lades hela projektet ner. Det ansågs inte lönsamt att fortskrida med ett botemedel mot sömnsjuka eftersom vinstmöjligheterna ansågs för små.
Nu har dock projektet återupptagits igen. Läkemedelsföretaget upptäckte nämligen en annan mer vinstgivande marknad för sitt preparat: västerländska välbärgade kvinnor.
Preparatet tar nämligen effektivt bort hår på överläppen. Företaget har i sina egna kalkyler räknat med en vinst på 60 miljarder per år för hårborttagningsmedlet.
Efter starka påtryckningar från WHO och Läkare utan gränser har företaget, Aventis, till slut gått med på att donera tre årsbehov av läkemedlet mot sömnsjuka och även lämna över patentet till WHO.
Samtidigt som det här exemplet visar att organisationers, massmediers och privatpersoners engagemang i en fråga kan ge resultat till slut så visar det samtidigt läkemedelsindustrins cynism när man hellre framställer vinstgivande livsstilspreparat för väst än livsavgörande läkemedel för u-länderna. Värt att tänka på är också alla de mediciner som kanske redan hade funnits mot sjudomar i tredje världen om läkemedelsindustrin forskat kring dessa. Som det är idag är det bara av en slump som sådana mediciner kommer till, i samband med att läkemedelsföretagen forskar kring västerlänningarnas åkommor.
Det som krävs är att det i FN:s regi byggs upp läkemedelsforskning och läkemedelsproduktion som på ickeprofitbasis tar fram billiga läkemedel mot de omfattande sjukdomar som förekommer i u-länderna. Detta skulle även gynna de västerlänningar som drabbas av dessa sjukdomar. Eftersom de utgör en minoritet har det nämligen inte ansetts lönsamt att forska kring deras sjukdomar. Överväldigande mest nytta gör det dock naturligtvis i tredje världen. Cirka 80 % av dödsfallen i världen beror på sjukdomar som drabbar människorna i de här länderna.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Hillevi Larsson (s) |