Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Taiwans demokratiseringsprocess som ett gott exempel för demokratisering av Folkrepubliken Kina.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas kärnvapenupprustning samt missilprogram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas hot om våld mot Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas försök att påverka utfallet av fria och demokratiska val i Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samtal mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tydlig svensk Kinapolitik.
Folkrepubliken Kina är på många sätt ett betydande land. Befolkningen är jordens största och potentialen för ekonomisk tillväxt och internationell handel är mycket stor. Den kinesiska kulturen har i århundraden varit en av mänsklighetens mest framstående.
Det är viktigt både för landets och omvärldens välstånd att Folkrepubliken Kina integreras i den fria världsekonomin. I kraft av ökad ekonomisk styrka kommer landets politiska betydelse att växa.
Än mer betydelsefull skulle en demokratisering av Folkrepubliken Kina vara. Taiwans exempel visar att västerländsk demokrati och kinesisk kultur inte bara är fullt förenliga, utan också en mycket lyckosam kombination. Taiwans demokratiseringsprocess är därvidlag ett gott exempel för hela regionen och inte minst för Folkrepubliken Kina.
Att Kina är en betydande ekonomi i vardande, får inte hindra kritik när sådan är befogad. Hopp om en framtida marknad kan inte motivera att vi underlåter att påtala brister i mänskliga rättigheter och kritisera landets militära rustningar. Folkrepubliken Kina kan inte bedömas med annan måttstock än andra länder.
Folkrepubliken Kina agerar dessvärre i dag i ett antal avgörande hänseenden på ett sätt som Sverige, EU och övriga omvärlden måste reagera med stor tydlighet mot. I särskild motion uppmärksammas dödsstraffet och förtrycket av oppositionella.
Samtidigt som Sverige tydligt reagerar mot diktaturen i Folkrepubliken Kina måste vi uppmuntra handel som skapar välstånd, öppnar landet, underlättar uppbyggnad av marknadsekonomi och skapar kontakter som stärker kraven på demokrati.
Folkrepubliken Kina har under de senaste åren ökat sin kärnvapenkapacitet. Kina har nu, tillsammans med USA och Ryssland, full nukleär förmåga och kan avlossa robotar från marken, luften och havet.
Kina har under de senaste åren löpande utvecklat sina möjligheter att utsträcka militär förmåga utanför det egna området. Ett exempel är ny långdistansmissilteknik som förändrar den strategiska balansen i regionen. Folkrepubliken Kina har också ubåtsbaserade långdistansrobotar med kärnvapenkapacitet.
Som det verkar har Kina inte MIRV-förmåga i dagsläget. Det håller dock snabbt på att ändras. För närvarande utvecklar Kina nästa generation robotar, som heter Dongfeng 41, som skall klara att bära tio stridsspetsar mer än 12 000 kilometer.
Sverige har inte varit tillräckligt observant på Kinas kärnvapenkapacitet. När Folkrepubliken Kinas utrikesminister besökte Sverige tog regeringen inte upp landets kärnvapenprogram på agendan.
Sverige berömmer sig av att vara ett land som driver nedrustningsfrågor. Men tyvärr verkar det fortfarande enklare att kritisera USA än kommunistiska diktaturer. Sverige måste återkommande markera att Kinas kärnvapenrustningar är oacceptabla. Frågan måste också tas upp inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Det finns andra länder som har större kärnvapenarsenaler än vad Folkrepubliken Kina har. Men det är Kinas ambition som är intressant. Man arbetar nu aktivt för att skaffa sig ny kapacitet både vad gäller stridsspetsarna som sådana och vad gäller kärnvapenbärare. Det är nu vi kan medverka till att begränsa rustningarna. Om vi väntar får vi bara ett större problem.
Den bristande tydligheten mot Folkrepubliken Kina vad gäller landets kärnvapen- och missilpolitik är långsiktigt riskabel. Tystnad riskerar att sända en signal att omvärlden accepterar landets nukleära rustningar, att det är fritt fram och okontroversiellt för Kina att fortsätta rusta.
Det finns en rädsla hos människor i Japan, Sydkorea och Taiwan för missilangrepp och militärt våld från grannländer. I Japan och Sydkorea orsakas rädslan kanske främst av Nordkorea, men i Taiwan stammar den entydigt från Folkrepubliken Kina.
Folkrepubliken Kina kommer med ständiga hot om krig och invasion av Taiwan. Strax efter det förra presidentvalet i Taiwan sade Tang Shubei, Kinas ansvarige för Taiwanfrågor, att om Taiwans ledning ”inte godtar principen om ett Kina, om den inte erkänner att Taiwan är en del av Kina, så kommer resultatet inte att bli fred utan krig”.
Kina skickade missiler mot Taiwan 1996, eftersom Taiwan höll fria och demokratiska presidentval. Sammantaget har Kina avfyrat ett hundratal missiler i sundet mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan. Folkrepubliken Kina har också vid upprepade tillfällen hotat Taiwan med militärt våld och invasion och genomfört militärövningar för att söka påverka de fria valen på Taiwan.
Att Folkrepubliken Kina tar sig före att söka styra ett demokratiskt val i grannlandet Taiwan är särskilt allvarligt. I stället för att respektera folkets vilja försöker Folkrepubliken Kinas regering att skrämma människor till efterrättelse.
Taiwan har inga offensiva ambitioner gentemot Folkrepubliken Kina. Dessa avskaffade man 1991, men Kina har dem fortfarande kvar.
Sverige måste med största tydlighet markera att det inte är acceptabelt att hota sina grannar, eller söka styra resultaten i fria och demokratiska val i andra länder. Även detta krav måste finnas med i Sveriges agerande i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken så att Sverige och EU alltid finns på demokratins sida.
Det är lika lite moraliskt försvarbart för Sverige att stå neutralt mellan demokrati och diktatur i Asien, som att göra det någon annanstans i världen. I politisk mening påverkar Folkrepubliken Kinas fientlighet mot Taiwan också oss i Västeuropa.
Kina hindrade för något år sedan fredsbevarande FN-insatser i Makedonien, eftersom Makedonien hade erkänt Taiwan. Sverige och EU måste politiskt verka för att Folkrepubliken Kina utövar sitt ledamotskap och använder sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd med större ansvar.
Den taiwanesiske presidenten Chen Shui-bian markerade på ettårsdagen av sitt tillträde i ämbetet att han önskar ett personligt möte med Folkrepubliken Kinas president Jiang Zemin. Det förslag han gav var att mötet skulle äga rum under det planerade Apecmötet i oktober.
Initiativet är lika välkommet som ansvarsfullt, eftersom det bara är genom samtal som relationerna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
Peking avvisade dock planerna på ett möte, eftersom kommunistledningen vägrar att se Taiwan som annat än en underordnad utbrytarprovins. Maktspråk och hot kan dock bara bidra till att fjärma Kina och Taiwan ifrån varandra. Etablerandet av samtal mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan ligger i hela världens intresse.
Utrikesministern har signalerat att hon är beredd att efter oppositionens påstötningar öka tydligheten i Sveriges ställningstaganden gentemot Folkrepubliken Kina, men än återstår det för regeringen att omsätta denna föresats i praktiken. Ökad tydlighet förutsätter också en ny, konsekvent och sammanhållen Kinapolitik.
Sverige måste alltid stå på demokratins sida, mot diktatur och aggression.
Sverige måste stödja de demokratiska krafterna i Kina.
Sverige måste uppmärksamma och stödja de oppositionella som löpande förtrycks.
Sverige måste kräva respekt för mänskliga fri- och rättigheter för alla i Folkrepubliken Kina.
Sverige måste kritisera Kinas konventionella och nukleära upprustningar, som hotar stabiliteten i regionen.
Sverige måste avvisa Kinas aggression mot grannar.
Sverige måste använda den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för ett gemensamt agerande och förhållningssätt.
Sverige måste kräva att Folkrepubliken Kina brukar ansvar i användningen av vetorätten i FN:s säkerhetsråd.
Sverige måste uppmuntra ökad handel, som skapar välstånd, underlättar uppbyggnaden av marknadsekonomi och öppnar Kina för kontakter som stärker kraven på demokrati.
Sverige måste stödja och uppmuntra samtal mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
|
Stockholm den 8 oktober 2002 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |