Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om säkerheten i Gotlandstrafiken.
Att Gotland med sin placering mitt ute i Östersjön är beroende av en fungerande flyg- och båttrafik torde vara väl känt. Att trafiken är ytterst sårbar är också ganska självklart då ingen mänsklig kraft kan rå på vädrets makter. Säkerhetsfrågor i samband med dessa transporter är därför ytterst viktiga.
Det är med glädje vi kan konstatera att turistströmmarna till Gotland ökar. Gotland är ett spännande resmål med sina medeltida byggnationer och stadsliv, attraktiva badstränder, historiska vingslag och fantastiska naturupplevelser. Det är lätt att inse att det är många som vill besöka ön. Självklart är transporterna också en viktig faktor för att näringslivet på Gotland ska ha en chans att överleva och kunna växa. Transporterna är en förutsättning för att gotlänningar ska finnas också i framtiden.
Inför de planerade, kommande snabbfärjorna (de så kallade Kinafärjorna) har det framkommit att Destination Gotland planerar att minska minimisäkerhetsbemanningen på de kommande snabbfärjorna till 28 man. Avkall på säkerhet påverkar onekligen besöksnäringen och tillväxtmöjligheten. Många uttalanden har gjorts om att säkerheten för passagerarna är i fara om antalet besättningsmän minskar. Som motionärer har vi full förståelse för att personalen känner stor oro för sina jobb. Arbetstillfällena för gotlänningarna växer ju inte på träd precis. Vi känner minst lika stor oro för Gotlands framtid. De som köper biljetter till Gotland betalar ett förhållandevis högt pris. Då räknar man också med att få en bra service och utgår från att transporten är säker. Gör man avkall på säkerhetsaspekten slår det blint på passagerarantalet. Även om viljan finns sätter inte passagerarna säkerheten på spel.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Sylvia Lindgren (s) |
|
|
Christer Engelhardt (s) |
Lilian Virgin (s) |