Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser för övervakning av tung trafik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att cabotage ges en tydlig definition i svensk lagstiftning och att cabotaget därigenom begränsas tidsmässigt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka möjligheterna att beivra lagöverträdelser i cabotagetrafik och internationella transporter på svenskt territorium.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetstillstånd skall krävas för att Sverige skall ge tredjelandsförare förarlicens i enlighet med EU:s direktiv om förarlicenser.
Den nya situationen på den svenska transportmarknaden – eller snarare med Sverige integrerat i en gemensam europeisk transportmarknad – ställer nya krav på trafikövervakningen på de svenska vägarna. En gemensam marknad ställer krav på gemensamma spelregler och åtminstone jämförbara krav på efterlevnad av reglerna. Idag fungerar den senare delen inte tillfredsställande i Sverige.
Den gemensamma marknaden har delvis inneburit en avreglering och delvis skapat större svårigheter med att kontrollera tillstånd och laglydighet. På så vis har den också till viss del öppnat för social dumping och ekonomisk brottslighet. Många åkerier i Europa bedriver en verksamhet vars karaktär ömsom är helt i enlighet med lagar och regler, ömsom befinner sig i vad som i bästa fall kan anses vara en gråzon.
En ny lagstiftning, med en serie bestämmelser för att försvåra bl.a. social dumping och garantera en konkurrens på lika villkor, är på väg att snabbt föras fram genom EU:s olika beslutsorgan. Det krävs dock att EU:s medlemsländer tar problemet på allvar och nu använder sig av de verktyg som unionen ställer till förfogande. I Tyskland och Frankrike har kampen mot den ekonomiska och sociala brottsligheten på vägarna givits hög prioritet – i Sverige mycket låg.
I Tyskland har man lagstiftat mot illegala anställningar och social dumping. Frankrike bedriver just nu en kamp för att få begreppet cabotage – tillfällig inrikestrafik – ordentligt definierat. Här bör vi i Sverige kunna hämta inspiration för vårt arbete för tydliga spelregler och konkurrens på lika villkor i åkeribranschen.
Risken att idag fastna i en kontroll för överlast, avsaknad av arbetstillstånd, brott mot kör- och vilotider, låtsad cabotagetrafik eller liknande är idag tämligen små i Sverige. Möjligheten för trafikövervakarna att på något effektivt sätt beivra syndarna i de fall de har annan hemmaort än Sverige är än mindre. På så sätt sviker vi i Sverige på detta område de andra EU-länderna i deras arbete för ett socialt Europa och upplåter vårt territorium för illojal konkurrens.
Detta är naturligtvis inte i enlighet med riksdagens intentioner. Det har alltid funnits en tämligen bred uppslutning kring målet att Sverige skall bidra till att stärka EU-samarbetets sociala dimension. På detta område innebär ett förverkligande av dessa intentioner att spelreglerna blir tydligare, bland annat genom att cabotagebegreppet definieras, att resurserna till trafikövervakningen stärks och att möjligheterna att sanktionera brott på landets vägar utökas.
Till sist krävs också att Sverige i samband med införandet av EU:s direktiv om förarlicenser för tredjelandsförare intar en konsekvent hållning. För att en tredjelandsförare skall kunna få en förarlicens måste Sverige, i enlighet med direktivets intentioner, kräva att han eller hon har arbetstillstånd. Annars riskerar Sverige att bli för åkerinäringen vad Panama och Belize är för sjöfarten.
|
Stockholm den 15 oktober 2002 |
|
|
Sylvia Lindgren (s) |