Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om främjandet av en ökad IT-användning i Sverige.
För tredje året i rad utsågs Sverige 2002 av International Data Corporation till världens främsta informationssamhälle. Under en följd av år har Internettrafiken, mobiltelefonin och bredbandsutbyggnaden ökat. Det har lagt grunden till landets framgångsrika IT-industri och lockat betydande utländska investeringar. Sverige har i flera år ansetts som en pionjär i tillämpningen av ny teknik och därför ett lämpligt land att utveckla nya tjänster för företag och konsumenter.
Detta gäller inte minst på mobiltelefoniområdet där Sverige som bekant har en ledande ställning. Svenska konsumenter har varit snabba att anamma mobiltelefonin som, sedan GSM-systemet infördes för tio år sedan, nu har nått 80 procent av befolkningen.
En viktig förklaring till genombrottet för denna teknik – som torde sakna historisk motsvarighet – är att Sverige tidigt avreglerade telemarknaden. Dessvärre har vi på senare år sett en motsatt tendens med särreglering och upprepade tvister mellan operatörer och regleringsmyndigheten.
Till följd av nya EG:s nya regelverk om elektronisk kommunikation tillsatte regeringen i april 2001 den s.k. e-komutredningen. Utredningens delbetänkande lämnades i juli och har nu remissbehandlats. Utredningen har undersökt hur direktiven skall införas i svensk lag från juli 2003. Utredningen föreslår inte att speciallagstiftningen på telekommunikationsområdet helt skall avskaffas, utan föreslår ett nytt regelverk vars syfte är att ”skapa ett lätthanterligt system för att så snabbt som möjligt komma till rätta med sådana problem (konkurrensproblem) och undvika risken för missbruk”. Kännetecknande för det nya regelverket är den stegvisa prövningen av regleringsåtgärder i förhållande till den allmänna konkurrenslagstiftningen. Endast när den senare vid en prövning kan anses otillräcklig skall speciallagstiftning tillgripas.
Detta är en önskvärd utveckling som kan öppna dörren för ökade investeringar och tjänsteutveckling på teleområdet. Sverige har i kraft av sin historiskt framgångsrika teleindustri och höga penetration unika möjligheter att ta till vara och utveckla telekommunikationerna. Vår framskjutna ställning inom området håller emellertid på att försvagas. Det är viktigt att slå vakt om denna för svensk ekonomi avgörande industri.
Mobiltelefonin står nu på randen till övergången till den s.k. tredje generationen. Detta är också en viktig förklaring till den kraftiga nedgång som drabbat leverantörer av teleinfrastruktur de gångna två åren. Europeiska teleoperatörer har tvingats betala åtskilliga miljarder i licensavgifter för rätten att erbjuda 3 G-tjänster. I Sverige fördelades fyra licenser i december 2001 genom s.k. skönhetstävlan, där de operatörer som snabbast bedömdes kunna erbjuda denna nya teknik erbjöds licens. Om operatörerna fullföljer sina åtaganden kommer i det närmaste alla svenskar, som först i Europa, att kunna utnyttja 3 G-tjänsterna efter årsskiftet 2003/2004.
Mycket av den senare tidens diskussion har kretsat kring utbyggnad av fast och mobil infrastruktur, och staten har tagit lovvärda initiativ för att underlätta bredbandsutbyggnaden. Nu är det i stället dags att flytta fokus till de tjänster som skall locka svenskarna att fullt ut bruka den kostsamma infrastrukturen.
Att operatörerna i Sverige inte varit skuldtyngda av dryga licensavgifter kan vara en avgörande fördel i konkurrensen. Men då krävs att industrin utvecklar slagkraftiga vardagstjänster för människorna. Det är på detta område som Sverige och dess teleindustrin nu åter kan hävda sin ledande position i världen.
Det initiativ som nu tagits genom uppdraget till Vinnova att skapa en plan för att stimulera utvecklingen av nya applikationer och tjänster inom IT/telekomsektorn är ett viktigt bidrag. Regeringens besked att inrätta en delegation för att stimulera ökad IT-användning, bl a för offentliga tjänster i olika sektorer, är också glädjande.
En annan, minst lika viktig signal, är att Sverige åter går i spetsen för en modern syn på telekommunikationer och snarast – enligt e-komutredningens förslag – beslutar om en övergång från särreglering till en generell tillämpning av konkurrenslagen.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Fredrik Olovsson (s) |