Motion till riksdagen
2002/03:T463
av Johnny Gylling m.fl. (kd)

Post, tele och informationsteknik


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till posttjänster för äldre och funktionshindrade.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lantbrevbärarna.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av konkurrenssituationen på telemarknaden.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteavdragskonstruktion för bredband.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Internetröstning för utlandssvenskar.2

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att påskynda arbetet med elektroniska signaturer.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en nationell IT-samordnare (”e-envoy”).

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordning på IT-infrastrukturområdet.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statlig policy för programvaruhantering.

1 Yrkande 4 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 5 hänvisat till KU.

Post

Traditionellt har post varit meddelanden som man rent fysiskt levererat från avsändare till mottagarens postadress. I dag levererar Posten AB, vid sidan av andra företag på marknaden, meddelandetjänster. Tidigare skedde detta rent fysiskt, men i dag går meddelandena även via telenätet.

1993 avreglerades den svenska postmarknaden. Genom postlagen säkerställs att alla har rätt till goda postförbindelser. Många tveksamma röster höjdes när Sverige, som första land i världen, avreglerade postmarknaden. I dag kan vi konstatera att avregleringen inneburit stora samhällsvinster i form av lägre priser, förbättrad kvalitet och avsevärda effektiviseringsvinster hos Posten AB.

Privata företag runt om i landet, i storstäder och på landsbygden, konkurrerar i dag med Posten. Vissa företag konkurrerar på lokala marknader, andra i större geografiska områden och ytterligare andra inom segment där posten kan sorteras i förväg. Fortfarande är det dock svårt för nya postoperatörer att ta sig in på postmarknaden.

Posten AB har en särställning på den svenska postmarknaden, dels beroende på sin dominans, dels beroende på att bolaget har ålagts att tillhandahålla de s.k. samhällsomfattande tjänsterna på postområdet. Genom sin särställning på marknaden kan Posten AB förhållandevis lätt kompensera prissänkningar inom ett område med höjningar på andra områden där konkurrensförhållandena är annorlunda och på så sätt undanröja konkurrens.

Med rätt förutsättningar bör postmarknaden bli alltmer lik andra avreglerade marknader; produktutbudet ökar och företagen söker nya lösningar för att sänka kostnaderna i syfte att kunna erbjuda kunderna ett lägre pris med bibehållen eller förbättrad kvalitet. En rad specialister träder in på marknaden och konkurrerar med marknadsdominanten. Vi ser i dag endast början av de positiva effekter en avreglering skall innebära. För att marknadsmekanismerna ska fungera tillfredsställande måste Konkurrensverkets auktoritet stå orubbad och Posten AB:s verksamhet renodlas. Det senare är en förutsättning för konkurrensneutralitet på såväl postmarknaden som alla de övriga marknader där Posten AB agerar.

Från Posten AB:s sida har man stängt många postkontor och i stället låtit butiker och bensinstationer ta över verksamheten. Kristdemokraterna motsätter sig inte en förändring av systemet. På flera håll har det varit ett riktigt beslut att överlåta postservicen till en butik eller dylikt. Detta har i många fall lett till ökad tillgänglighet och förbättrad service. Men i vissa fall har tillgängligheten minskat, särskilt för funktionshindrade och äldre. Detta måste uppmärksammas av regeringen.

Förutsättningarna för ett levande samhälle är att alla i hela landet skall ha tillgång till en god grundservicenivå. Målsättningen med Kristdemokraternas regionalpolitik är att hela Sverige skall leva och att varje kommun skall vara ett fungerande samhälle där människor kan få sina grundläggande behov av arbete och service tillgodosedda. Kristdemokraterna anser, i linje med detta, att lantbrevbärarna utgör en viktig institution i samhället.

Tele- och informationsteknik

Kristdemokraternas IT-politik utvecklades i motion 1999/2000:T24 med anledning av regeringens IT-proposition 1999/2000:86 ”Ett informationssamhälle för alla”. I denna motion begränsar vi oss till några områden inom IT-utvecklingen som vi särskilt vill uppmärksamma regeringen på.

Telepolitiken

En avreglerad telefonimarknad har betytt oerhört mycket för Sveriges utveckling de senaste tio åren. Både näringslivet, konsumenterna och Telia självt, har tjänat på Telias bolagisering, konkurrensutsättning och etablering av flera mobiltelefonioperatörer i Sverige.

Många teleoperatörer har gett sig in på marknaden och konkurrerar med Telia om telekunder. Tyvärr är konkurrensen bristfällig gällande fastnätstelefonin. Sedan januari 2001 gäller EU-förordningen om lika tillträde till accessnätet, men i och med höga avgifter för operatörer som vill ha tillträde till nätet finns risken att konkurrensen inte fungerar på tillfredsställande sätt. Post- och telestyrelsen (PTS) har till uppgift att bevaka denna typ av frågor. Vår kritik kvarstår sedan förra året då det fortfarande finns klagomål från övriga operatörer om att det är både dyrt och svårt att få tillgång till accessnätet. Regeringen måste uppmärksamma detta och ge PTS de verktyg som behövs för att ingripa.

Utvecklingen på UMTS-området berörs endast i några meningar i regeringens budgetproposition. Detta är anmärkningsvärt. Idag har vi en situation där operatörerna inte ser någon efterfrågan på tjänster och har svårt att uppfylla avtalen om utbyggnad av näten. Samtidigt har tjänsteutvecklarna problem med riskkapital eftersom de inte kan få ut sina produkter på marknaden, vilket i sin tur beror på obefintlig infrastruktur. Telefontillverkarna kan inte massproducera telefoner då marknaden är så trög. Kort sagt existerar en låsning på marknaden. Vi inser att staten inte kan lösa dessa problem ensam men det krävs ett engagemang från regeringens sida. Staten kan gå före genom att vara en aktiv användare av IT- och teletjänster och framför allt se till att konkurrensen fungerar på marknaden.

Infrastrukturen

Regeringens bredbandspolitik har havererat. Kommunerna har inte ens haft råd att ansöka om statligt bidrag till bredband. Skatteavdragen för hushållen är fel utformade såtillvida att egeninsatsen är alldeles för hög. Regeringen har själv hävdat att utbyggnaden av IT-infrastrukturen i första hand skall ske i marknadens regi. Likväl avsätter regeringen stora summor av statliga medel för att det ska byggas regionala transportnät i landet. Enligt vår uppfattning kunde marknaden kommit i gång med detta tidigare om företagen fått klara signaler om vilken konkurrenspolitik som gällt i Sverige och vilken roll staten skulle spela. Nu har staten tagit på sig ett onödigt stort ansvar för utbyggnaden som gör att marknaden till viss del avstår från investeringar.

Den nedgång som skett inom den globala telekommunikationsmarknaden bidrar till att ytterligare försena utbyggnaden av bredband. Regeringen borde nu stimulera efterfrågan genom att erbjuda myndighetstjänster på Internet. Vi utvecklar detta senare i motionen.

Den digitala klyftan

I ett samhälle där en snabb teknikutveckling sker uppstår snart en s.k. digital klyfta. Den digitala klyftan finns i Sverige, mellan dem som har och använder dator och dem som inte har eller använder dator. Klass, kön, familjetyp och ålder har stor betydelse för tillgången till, och utnyttjandet av, dator. Nästan var fjärde person anger ekonomiska skäl till varför man inte har dator. För att minska den digitala klyftan bör människor som vill ha en dator men inte anser sig ha råd t.ex. få göra ett skatteavdrag. Regeringens konstruktion där man betalar 8.000 kronor innan man får göra avdrag för bredbandsanslutning har endast utnyttjats av 1 230 hushåll och företag hittills. Det säger sig självt att tröskeln är för hög för hushållen. Vi förespråkar ett avdrag i intervallet 1.000–5.000 kronor istället.

I delstaten Minnesota, i USA, finns det möjligheter för familjer med en inkomst som inte överstiger en viss summa att hjälpa sina barn med dator och programvara genom ett speciellt skatteavdrag. Avdrag kan även göras för viss utbildning, sommarläger och instruktionsböcker. Även andra typer av skatteavdrag finns i USA för att minska den digitala klyftan. Detta bör regeringen överväga i sin skatteavdragskonstruktion.

IT och demokrati

IT kan användas för att stärka civilsamhället och för att främja deltagardemokratin. Hittills har informationstekniken främst använts till att öka informationen från politiska institutioners sida, men ännu inte så mycket för att öka deltagandet från medborgarnas sida. Den nya informationstekniken har en enorm potential när det gäller att vidga medborgarnas möjligheter att delta i och påverka problemformuleringar och diskussioner före beslut i folkvalda församlingar.

Informationstekniken erbjuder nya möjligheter att utkräva ansvar från och utöva medborgerlig kontroll över statsmakt och valda företrädare för folket i den representativa demokratin. Offentlighetsprincipen borde kunna tillämpas så att handlingar som enligt lagstiftningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs tillgängliga på nätet.

För att stimulera till ökat valdeltagande bör försöksverksamhet med Internetbaserad röstning genomföras för gruppen utlandssvenskar vid nästa val. Det är en grupp medborgare som ofta har stora praktiska bekymmer att avlägga sin röst. Om det fanns en möjlighet att rösta även via Internet så skulle förmodligen valdeltagandet öka. Problem som måste lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig påverkan i samband med själva valhandlingen. Detta bör uppmärksammas av regeringen.

IT och myndigheter

24-timmarsmyndigheten

Den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan med företag och medborgare samt utvecklas till s.k. 24-timmarsmyndighet. Vi vill understryka vikten av att myndigheterna aktivt arbetar med att öppna sina system för medborgarna så att många rutinärenden kan klaras av utan större insatser från personalen.

Det är dock viktigt att också peka på att IT-användningen måste utvecklas under ordnade former. En enkät från Styrelsen för psykologiskt försvar visar tecken på stora skillnader mellan myndigheters IT-användning och en risk för att känslig information blir åtkomlig utan avsikt. Utredningen varnar också för en utveckling där tekniken av besparingsskäl blivit den viktigaste kommunikationslänken med allmänheten.

Elektroniska signaturer och elektroniska ID-kort (EID)

Sverige har som första land fastställt en standard för elektronisk identifiering. Standarden bygger på användning av asymmetrisk kryptering och särskilda certifikat för att utföra stark identifiering, generera digitala signaturer och ta fram engångsnycklar för nätkryptering. Genom att lägga dessa funktioner på ett s.k. smart kort, vars yta är ett SIS-godkänt identitetskort, får man ett mångsidigt och användbart verktyg – EID-kortet – som möjliggör säker IT-användning i alla miljöer. Denna standard har väckt stor uppmärksamhet internationellt. En del problem återstår att lösa vad gäller hanteringen av certifikat, begreppet ”underskrift” i lagstiftningen m.m. Regeringen bör påskynda arbetet med att implementera användandet av elektroniska signaturer i Sve­rige.

Installera en ”e-envoy”

I förra årets motion föreslog vi regeringen att installera en s.k. ”e-envoy” eller nationell IT-samordnare. Trafikutskottet samtyckte så långt att det är nödvändigt med ökad samordning inom området men ville inte rekommendera just den engelska modellen. Vi ser fortfarande ett stort behov av samordning.

I Sverige har Statskontoret en samordnande uppgift vad gäller IT-frågor hos myndigheter. IT-kommissionen är regeringens tankesmedja och rådgivare på IT-området. Ingen av dessa kan i dag fylla de behov som Englands ”e-envoy” kan göra.

Det krävs ett tydligt uppdrag direkt från regeringen med mandat och resurser att hjälpa myndigheterna att öppna sina system för medborgarna elektroniskt. Vi vill uppmana regeringen att inrätta en nationell IT-samordnare med ambitioner att förverkliga den vision som vi har skisserat här. Ta fram nya e-tjänster till medborgarna och stärk demokratin genom att använda informationsteknikens fördelar. Öka tilliten och tillgängligheten till IT, och ge Sve­-rige chans att vara en ledande IT-nation i framtiden.

Ett annat område som kräver samordning är IT-infrastrukturen. Vi har nåtts av signaler att flera bredbandsbyggare har stora problem att få tillgång till statens nät och mark. Olika besked ges inom samma myndighet ibland. Det saknas strukturer och regler för upplåtelser av nät, mark eller tomrör. Vi kräver att regeringen uppmärksammar detta.

Upphovsrätt

I Sverige utvecklas många programvaror. För att stimulera affärsutvecklingen, men också för att upprätthålla moralen, är det viktigt att s.k. piratkopiering av programvara bekämpas. Staten är en stor konsument av programvara på en nationell marknad. I en rapport från Statskontoret (2000:11) visas att staten har problem med sin programvaruhantering. 65 av 278 myndigheter har undersökts. Endast 6 procent av myndigheterna kunde garantera att man enbart använder laglig programvara. En femtedel inventerar aldrig sitt programvaruinnehav. För att stävja detta måste en policy för programvaruhantering upprättas. Regeringen har ett övergripande ansvar att detta sker snarast.

Stockholm den 22 oktober 2002

Johnny Gylling (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Göran Hägglund (kd)

Dan Kihlström (kd)

Sven Gunnar Persson (kd)

Björn von der Esch (kd)