Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en särskild IT-minister.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad satsning på forskning inom IT-området.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samarbete mellan stat och näringsliv inom IT-området.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda åtgärder för att stödja nyrekrytering till högskolor och forskning inom IT-området.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda åtgärder för att öka tillgången till riskkapital inom IT-området.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om exportsatsningar inom IT-området.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bredbandssatsning i enlighet med Lissabonprocessens rekommendationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Blekinge och Gotland som försöksområden för det nya praktiska IT-samhället.
1 Yrkande 4 hänvisat till UbU.
2 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till NU.
Informationsteknik är fortfarande tillväxtskapande. Den senaste tidens nedgång för IT-bolag på börsen har gjort att den allmänna diskussionen mycket handlar om att informationsteknik är en bransch i så stor nedgång att den inte drar till sig något intresse längre. Men fortfarande är produktion av varor och utrustning för informationsteknik en stor bransch. Dessutom är dess utveckling en förutsättning också för utveckling i basindustri, t ex som stöd för produktion och affärsprocesser. Programvaruindustrin är nu världens största näringsgren.
Sverige var länge ett mycket intressant land för den internationella industrin inom området. IT-penetrationen och datamognaden, i kombination med ett för fem år sedan, enligt dåtidens krav, väl utbyggt nät för infrastruktur gjorde att t ex många nya applikationer testades här. Det gav också en god grund för forskning och utveckling på universitet och högskolor liksom inom industrin. Detta i sin tur gav en flora av små och medelstora företag inom branschen. En god förening av entreprenörsanda och spetsteknologi gav också goda framtida utvecklingsmöjligheter.
De senaste åren har bilden förändrats. Ericssons dåliga utveckling har tärt på underleverantörer, gett många varsel och friställningar och minskat forskningen på området. Regeringens misslyckade IT-satsningar har gjort att penetrationen inte längre är märkvärdig ur internationellt perspektiv, och det internationella intresset har minskat, inte bara på grund av sjunkande börskurser. En särskild satsning på bredband i linje med Centerpartiets förslag om digital allemansrätt behövs. Lissabonprocessen där EU:s ministerråd beslutat att bl a bredband är en nödvändig del för ökad tillväxt inom den inre marknaden behöver omsättas i praktiken i Sverige.
Rekryteringen till högskolor på utbildningar inom området har med den rådande konjunkturen försvårats och forskningsvolymen totalt sett minskat. Det gäller både på statlig som privat sida, där Ericssons situation satt sina tydliga spår.
Sverige har fortfarande möjlighet att göra sig gällande på den stora marknad som IT-området är och kommer att vara. Då krävs ökad satsning på forskning. Det krävs ett samarbete mellan stat och näringsliv av ett hittills icke skådat slag, och det krävs ökade resurser på forskning. Fortfarande är det så att det vore intressant med ett väl avgränsat område där bredband var fullt utbyggt och där både ny teknik, nya applikationer och nya värderingar kunde testas. Gotland och Blekinge, som avgränsade områden med högskola och hög datamognad, skulle fungera utmärkt som testområde för det nya praktiska IT-samhället.
Sverige behöver därför en IT-minister som på ett engagerat sätt kan bevaka och utveckla detta område. Särskilda åtgärder behövs för att stödja nyrekrytering till högskolor och forskning. Forskningsanslagen behöver ökas inom IT-området och anslutande områden. Då riskkapitalet minskat behövs nu särskild uppmärksamhet riktad mot möjligheten till riskkapital för nya företag inom näringen. Många produkter håller en hög internationell klass och exportinriktade satsningar behövs.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Lena Ek (c) |
Åsa Torstensson (c) |