Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att starta projekteringen av Ostlänken.
Ostlänken har stor betydelse för framtidens järnvägsstruktur.
Dagens stambana brottas med stora framkomlighetsproblem, inte minst genom Östgötaregionen. Om inget görs så kommer det automatiskt att innebära att alltmer trafik övergår till väg från järnväg längs landets trafikintensivaste stråk, helt i strid mot alla uttalade nationella och internationella mål och avsikter.
I många sammanhang markeras samtidigt järnvägens betydelse för att bygga upp det hållbara transportsystemet för framtiden i landet och i norra Europa. EU har särskilt pekat ut transportkorridoren mellan Stockholm och Malmö/Köpenhamn. EU har också markerat att det är viktigt att få ut full effekt av sådana projekt, d.v.s. att också bygga ut strategiska stödjepunkter längs en sådan korridor. Dessa punkter ska växa ut som knutpunkter längs 2000-talets järnvägsstruktur i landet. Så stora delar av landet som möjligt ska kunna dra nytta av satsningen. Det handlar således inte bara om start- och målpunkter. Typiska sådana stödjepunkter är Linköping och Norrköping.
2000-talets järnvägssatsning måste följaktligen innefatta det transportstråk där man i ett nationellt perspektiv kan samla ihop och överföra mycket person- och godstrafik till järnväg och samtidigt undvika det omvända förhållandet att alltfler väljer bilen p.g.a. kapacitetsbristen på järnvägen. Det hör givetvis också till bilden att i sådana stråk finns det bättre förutsättningar att få intäkter på trafiken. En järnvägspolitik utan en sådan medveten satsning kommer givetvis också att dämpa den ekonomiska utvecklingen i dessa befolkningstätare delar av landet. Här finns mycket att lära av de visioner och ambitioner som kännetecknade ansvariga för 1900-talets järnvägsstruktur.
Den del av landets mest trafikerade transportkorridor som har den intensivaste trafiken är avsnittet mellan Linköping och Stockholm. Med en medveten planering av knutpunkter längs denna sträckning kommer ca tre miljoner svenskar att kunna dra nytta av projektet. Ostlänken länkar samman städer som Linköping, Norrköping, Stockholm, Uppsala så att till exempel 40 procent av alla studenter och 70 procent av alla vetenskapsparker kan dra nytta av projektet. Ostlänken är ett nationellt samhällsutvecklingsprojekt. I Linköpings och Norrköpings resecentrum, d.v.s. de två nu och även framledes dominerande stödjepunkterna längs Ostlänkenavsnittet, beräknas antalet tågtrafikanter per år uppgå till närmare tio miljoner personer, varav hälften är fjärrtågsresenärer och hälften pendeltågresenärer. Det ger en fingervisning om vilken betydelse dessa punkter får för hela Östgötaregionen. De samhällsekonomiska analyser som gjorts av Ostlänken visar på ett klart positivt utfall av investeringen.
Staten bör snarast fatta beslut om att starta projekteringen av Ostlänken.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Gunnar Axén (m) |
Anna Lindgren (m) |