Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bandelen Mora–Kristinehamn.
Inlandsbanan sträcker sig genom hela Sveriges inland från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr. Banan har utvecklats och förbättrats under de 10 år som företaget Inlandsbanan AB (IBAB) förvaltat sträckan Mora–Gällivare. Det mesta av banan håller idag samma axeltrycksstandard som Sveriges övriga banor, nämligen 22,5 ton STAX. Genom en ny strategi har ledningen för IBAB lyckats öka godsmängderna med 350 %. Banan är idag en viktig resurs för regional utveckling.
Företagen i Sveriges inland har ofta sin huvudsakliga omsättning relaterad till naturresurser i regionen. Andelen exportprodukter inom sågverksindustrin är mycket hög. Förädlande företag inom träbranschen har ett stort, och kommer i en framtid att ha ett ännu större, transportbehov. Bioenergi är en betydelsefull råvara i regionen i inlandet och är beroende av billiga transporter. Genom nya EU-regler som träder i kraft 2008, kommer transporter av sopor/återvinningsbara produkter att bli en verklighet för flertalet kommuner i inlandet. Företag som sysslar med brytning av mineraler har också ett mycket stort transportbehov. Inlandsbanan är i första hand en godsjärnväg. Dock förekommer turisttrafik under ca 6 veckor på sommaren. Från och med 2002 kommer turisttrafiken att öka.
Inlandsbanan förvaltas av ett kommunägt driftsbolag, Inlandsbanan AB (IBAB). Medel för drift och underhåll är reglerat i ett avtal mellan staten och IBAB. IBAB:s ägarkommuner har tagit initiativet till att skapa ett sammanhängande stråk från Gällivare till Kristinehamn, i enlighet med den gamla sträckningen, 130 mil genom Sveriges inland.
En arbetsgrupp har tillsatts med representanter för företag i regionen, Inlandsbanan AB, berörda kommuner längs sträckan, nämligen Mora, Vansbro, Storfors, Filipstad samt Kristinehamn. Gruppen har under flera år verkat för att en upprustning av den södra delen av Inlandsbanan ska komma till stånd.
IBAB har hos regeringen begärt att få överta förvaltningsansvaret för delen Mora–Kristinehamn och tvärbanan Arvidsjaur–Jörn. Den södra delen, Mora–Kristinehamn, skapar förutsättningar så att företagen i regionen direkt når andra järnvägssystem och hamnar i Vänern och på västkusten.
Delen Arvidsjaur–Jörn garanterar en tvärförbindelse mellan de båda järnvägssystemen, stambanan genom övre Norrland och Inlandsbanan. Inlandsbanan blir en resurs som kan nyttjas av tågoperatörerna tillsammans med Banverkets övriga nät.
Nya satsningar för att öka turisttrafiken längs banan kommer att tas av ledningen för IBAB. I dag skapar den befintliga turisttrafiken en omsättning på ca 100 miljoner kronor i regionen. En realistisk ökning är även här en tredubbling, vilket skapar möjligheter för tillväxt inom besöksnäringen.
Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland har i yttranden till Banverket påpekat att Inlandsbanan i sin banhållningsplan äskat medel för upprustning av sträckan Mora–Persberg. Detta faktum bör beaktas av Banverket vid handläggningen av banhållningsplanerna.
Om södra delen av Inlandsbanan, Mora–Kristinehamn, rustas upp kommer stora godsmängder att kunna överföras från lastbil till järnväg, detta eftersom järnvägsalternativ saknas och den pågående brytning och vidareförädling av mineral som förekommer i området idag endast har möjlighet att välja bil för sina transporter.
Sträckan Mora–Kristinehamn utgör samtidigt länken mellan flera järnvägssystem och andra transportalternativ. Den kommer att skapa en förbindelse mellan hamnen och den planerade kombitrafikanläggningen i Kristinehamn, Bergslagsbanan, Västerdalsbanan, Dalabanan samt Inlandsbanan. Inlandsbanan norr om Mora har tvärförbindelser med de kustnära banorna och Mittbanan.
Inlandsbanan blir genom en komplettering med den södra delen en del av Sveriges övriga järnvägsnät och ett starkt alternativ för omledningstrafik, både permanent och i händelse av olyckor som spärrar andra linjer. Det senare har varit fallet under de senaste 5 åren, med varierande längd på avbrotten från 1 vecka till drygt en månad.
Det är av betydelse att tidsplanen i banhållningsplanen kan hållas som föreslagits av Inlandsbanan AB. I annat fall riskerar trafiken på vissa bandelar att tvingas upphöra, vilket får stora negativa konsekvenser för näringslivet i regionen.
De medel som äskas för investeringar i Inlandsbanans banhållningsplan ger ett sammanhållet järnvägsstråk som är 130 mil genom hela Sveriges inland. Banan kommer, om planen genomförs, att hålla samma standard avseende axeltryck som Sveriges övriga järnvägsnät. Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen som gjorts i banhållningsplanen visar att de föreslagna investeringarna på 1,83 miljarder kronor är positiva. Det ger en positiv nettonuvärdeskvot, vilket motiverar att investeringarna genomförs. Om investeringsplanen inte hålls kan inte gods på södra delen överföras från lastbilstransporter till järnväg.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Per Erik Granström (s) |
|
|
Tommy Ternemar (s) |
Marina Pettersson (s) |
|
Hans Unander (s) |