Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagen om färdtjänst.
Den nya lagen om färdtjänst har nu varit i kraft i snart fyra år. Man har under dessa år kunnat märka att kommunerna tillämpar och tolkar lagen väldigt olika. I en del kommuner är det tveksamt om man lever upp till regeringens intentioner i regeringsförklaringen 1999 ”att hinder för funktionshindrades rätt att delta fullt ut i samhället skall rivas”. För att detta skall kunna ske måste politiken successivt förändras och bedrivas ur ett medborgarperspektiv. Personer med funktionshinder är medborgare med lika rättigheter och skyldigheter som andra medborgare.
En person med funktionshinder skall inte betraktas som ”föremål för särskilda åtgärder” utan skall ses som en medborgare med rättigheter och skyldigheter. Tryggheten och gemenskapen skall omfatta alla medborgare.
Därför förutsätter vi att regeringen kontinuerligt följer frågan och vidtar de åtgärder som visar sig behövas så att lagen om färdtjänst tillämpas så att funktionshindrade uppnår jämlika levnadsvillkor och får möjlighet till ett så normalt liv som möjligt. Lagen bör ha en övergripande målformulering som uttrycker vilken funktion färdtjänsten skall fylla, som t.ex. att färdtjänsten skall ge personer med funktionshinder möjlighet att förflytta sig på ett självständigt sätt efter individens behov på likvärdiga och jämlika villkor som för övriga medborgare.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Carina Ohlsson (s) |