Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undantag från körkortslagens bestämmelser om 21-årsgräns för att erhålla D-behörighet.
Det råder på många platser i landet stor brist på bussförare. En brist som i bland annat Stockholm, Göteborg, Skåne, Linköping och Uppsala orsakar många inställda turer. De många inställda turerna leder till att människor på morgonen kommer för sent till sina arbeten och på kvällen kommer för sent till sina barn på dagis. Många upplever därför kollektivtrafiken som otillförlitlig. Missnöjet växer och kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft minskar. Detta leder i sin tur till att fler väljer bilen, med sämre miljö, mer trängsel och sämre trafiksäkerhet som följd.
Enligt en enkätundersökning som genomfördes under 2001 behöver Sve-riges bussföretag rekrytera cirka 3 000 förare om året under de kommande fyra åren. För tydlighetens skull skall påpekas att det handlar om sammanlagt 12 000 förare som måste nyrekryteras och alltså inte går över från ett bussföretag till ett annat när en trafikhuvudman vid en upphandling byter entreprenör. En viktig orsak till de mycket stora rekryteringsbehoven är hög medelålder bland förarna och därmed stora pensionsavgångar. En annan mycket viktig orsak är de otillräckliga utbildningsvägarna. För att avhjälpa de stora rekryteringsbehoven har det i annan motion framförts förslag om att det bör införas ett treårigt specialutformat gymnasieprogram med riksintag för persontransporter med utbildning av bussförare.
Enligt körkortslagen krävs det att den som skall erhålla behörighet D, dvs. busskörkort, måste ha fyllt 21 år. Detta ska jämföras med att den som väljer att ta körkort för lastbil eller långtradare får göra det redan från och med 18-årsdagen. Om ett särskilt gymnasieprogram för utbildning av bussförare införs kommer det att uppstå ett glapp mellan den föreslagna utbildningen och arbetslivet. Konsekvensen kommer att bli att många ungdomar lämnar bussföraryrket och söker sig till andra branscher efter avslutad utbildning.
För att detta glapp inte ska uppstå bör ett undantag införas i körkortslagen angående 21-årsgränsen för de elever som genomgått och blivit godkända på detta gymnasieprogram. Ett sådant undantag kan redan i dag ges med stöd av körkortslagen. I körkortslagens 10 kap. 1 § står att ”Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagen”. Regeringen bör skyndsamt utnyttja denna möjlighet.
Till detta kommer att EU-kommissionen under år 2001 presenterade ett förslag till nytt direktiv om utbildning av yrkesförare av tunga fordon som troligen kommer att antas av Europaparlamentet under vintern 2002/03. Direktivförslaget kommer, som förslaget är utformat i dag, att ge ytterligare möjligheter till att nationellt sänka åldern för bussförarbehörighet till 18 år för begränsad trafik (på sträckor som inte överstiger 50 km).
Undantag från körkortslagens 21-årsregel i kombination med en särskild gymnasieutbildning för bussförare kommer att få flera mycket positiva effekter på kollektivtrafiken i Sverige. Kollektivtrafikbranschen kommer att få möjlighet att rekrytera ungdomar direkt från gymnasieskolan för att klara av sina stora rekryteringsbehov. Statusen i att vara bussförare kommer att öka och bussföraryrket bli mer attraktivt, vilket i förlängningen kommer att leda till bättre och högre service till resenärerna. Därmed ökas också kollektivtrafikens konkurrenskraft med positiva effekter på såväl miljö som trafiksäkerhet.
Det har i olika sammanhang framförts synpunkter som gör gällande att 18- och 19-åringar av trafiksäkerhetsskäl inte skulle vara mogna att köra tung trafik. Såväl en utländsk studie som en studie av elever som tagit lastbilskörkort inom ramen för gymnasieskolans fordonsprogram visar att unga yrkesförare som genomgått en yrkesförarutbildning inom gymnasieskolan inte medför någon förhöjd olycksrisk.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Anita Jönsson (s) |