Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett nationellt förbud mot tomgångskörning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbudet.
Genom kommunala beslut är det vanligt att det finns förbud mot att köra fordonsmotorer på tomgång, i de flesta fall tidsbegränsat till en minut. Diskussioner har förekommit om det berättigade i sådana förbud, och denna ganska tekniska fråga behandlas i ett antal kommunala organ. Det är dock uppenbart att miljöskälen fortfarande överväger för att ha ett tomgångsförbud.
Om tekniska skäl skulle överväga för en ändring är det lämpligt att sådana utredningar görs och beslut fattas på statlig nivå. Det är vidare praktiskt för en bilförare att tomgångsbesluten görs generella över hela landet, så att föraren inte skall behöva hålla sig informerad om besluten i den aktuella kommunen. Därför bör lagstiftningen ändras så att ett nationellt beslut reglerar frågan om tomgångskörning.
Gällande förbud efterlevs ibland dåligt på grund av att det är svårt att beivra då en bil står på tomgång utan förare i bilen. Reglerna bör ändras så att överträdelser i praktiken lättare kan beivras. Lämpligt är då att införa ägaransvar på liknade sätt som vid felparkering. Det bör också övervägas vilken roll de kommunala trafikvakterna skall ha i sammanhanget.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Lennart Fremling (fp) |