Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att använda kalkstenskross som halkbekämpning i stället för vägsalt.
Sedan många år använder vi vägsalt på våra vägar för att minska halkan och förhindra bilolyckor. Det används mer än 200.000 ton vägsalt varje år. Detta påverkar vår miljö och det ökar också rostangreppen på våra bilar. Dessutom blir vägarna skvättiga och tråkiga att köra på och bilarna mycket smutsiga. En vinterväg som inte saltas är mycket vackrare att se på och mycket trevligare att köra på.
Det är angeläget att minska olycksrisken på våra vägar. Men frågan är om det inte saltas i mesta laget. De flesta bilarna är idag utrustade med termometrar som visar vägbanans temperatur och detta gör att man lättare kan anpassa hastigheten efter väglaget.
Många kommuner och även Vägverket har med goda resultat utfört halkbekämpning på vägar med kalkstenskross istället för vägsalt. Det är angeläget att denna metod för halkbekämpning används i större utsträckning. Kanske allra främst därför att detta alternativ är mycket bättre för miljön. Kalken motverkar försurningen längs våra vägar där belastningen är som störst, därför är det angeläget att staten stimulerar användandet av kalkstenskross för halkbekämpning.
Det finns många goda exempel på kommuner som använt kalkstenskross som halkbekämpning under många år. Gävle kommun använder cirka 1.000 ton varje år och började redan 1991 att använda kalkstenskross. Andra kommuner som använder stora kvantiteter cirka 1.000 ton är Alingsås och Orsa. Även Nässjö, Halmstad, Falkenberg och Vägverket i Kungälv och Vara använder kalkstenskross. Också i Stockholm har man med framgång använt kalkstenskross.
Kalken har flera egenskaper som är bra för halkbekämpning, den fungerar minst lika bra som sand och bergflis. Kalken är krossad så att den blir mer kubisk än flisig vilket medför mindre irritation då det minskar risken för punktering.
I tätorter får man inte bara renare miljö utan också renare trottoarer, cykelbanor, butiker och trappuppgångar dessutom är kalken skonsam mot till exempel hundtassar, cykeldäck och våra skor.
Riksdagen har avsatt pengar för kalkningsverksamhet. Att kalka istället för att salta på våra vägar och i våra tätorter är en god miljöinvestering. Därför borde delar av detta anslag användas till kostnaderna för denna åtgärd.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Eskil Erlandsson (c) |