Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utbyggnad av Europaväg 22.
E 22 är en vital del av det svenska transportsystemet. Det är därför av största vikt att hela sträckningen från Norrköping till Trelleborg håller en god standard. I dagsläget motsvarar standarden på vägen inte de krav på bra kommunikationer som finns i ett modernt samhälle, varken för person- eller godstransporter. Olycksstatistiken är oroande hög. Trafikbelastningen särskilt sommartid ligger långt över vad vägens kapacitet motsvarar i dag. Vägverket har tvingats att av trafiksäkerhetsskäl sänka den tillåtna hastigheten på flera delsträckor. Ingen del av sträckan Norrköping till Kalmar har över 90-standard. Risk finns att de gynnsamma förutsättningar som finns i sydöstra Sverige och södra Östersjöområdet försvagas om inte E 22 byggs ut. Åtgärder behövs för att säkerställa hela E 22:ans standard. Sverige har inte råd att avstå från att satsa på E 22.
Riksdagen har beslutat att avsätta 364 miljarder kr till infrastrukturinvesteringar för de närmaste 12 åren. Inte en krona av dessa resurser har aviserats ska satsas på den viktigaste vägtrafikleden i sydöstra Sverige. Det är fullständigt orimligt. Regeringen bör ta initiativ till att en uppgradering av standarden på E 22 på hela sträckningen omedelbart kommer till stånd. Det bör vara en standard som motsvarar en tillåten hastighet av 110 km/tim på hela sträckningen. Avsatta totalanslag bör i första hand användas. Det kan också alternativt ske med hjälp av alternativ finansiering. En användning av metoden med en PPP-lösning är också möjlig. Det finns ett bred samlad uppfattning och ett brett engagemang från kommuner, län och regionala organisationer om nödvändigheten av en upprustning av E 22. Det bör nu tillgodoses. Vad som i motionen anförts om behovet av att snabbt bygga ut E 22 bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Agne Hansson (c) |
|
|
Lena Ek (c) |
Lars-Ivar Ericson (c) |
|
Johan Linander (c) |