Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utbildning i ekokörning som en åtgärd för att minska koldioxidutsläpp av fossila drivmedel i landet.
Jordens successiva uppvärmning på grund av växthuseffekten kräver åtgärder. Detta är en av de stora utmaningarna för framtiden – en utmaning vi måste lyckas med för att kommande generationer ska kunna leva gott på jorden. En av orsakerna till uppvärmningen är vägtrafikens utsläpp av växthusgasen koldioxid (CO2). Utsläppen står i direkt proportion till fordonens drivmedelsförbrukning. Enligt Svenska Petroleum Institutet förbrukar vi i Sverige årligen dryga 5 miljoner kubikmeter drivmedel. Då är flygbränslet inte medräknat.
Ett effektivt sätt att minska utsläppen är att minska drivmedelsförbrukningen. Det kan ske genom att bilåkandet minskar eller att koldioxidneutrala bränslen – biobränslen – används. Det kan också ske genom att använda fordon med lägre förbrukning per mil eller genom att ändra körsätt i befintliga fordon – att ekoköra.
Genom att köra på ett annat sätt kan man minska drivmedelsförbrukningen med 15 till 20 %. Körsättet – ekokörning – innebär främst att man använder växlar på ett annat sätt. Ekokörning eller ”ecodriving” kommer ursprungligen från Finland och det betyder inte att man kör långsammare, bara annorlunda. Många som provar blir oerhört förvånade över resultatet, som ju också kommer att synas i den egna plånboken genom lägre bensinkostnader. Minskningen är oberoende av om man kör fordon drivna med bensin eller diesel.
Det nya körsättet innebär att vi skulle förbruka från 0,8 till 1 miljoner kubikmeter bensin/diesel mindre per år om samtliga fordon körs med denna metod. 1 liter bensin eller diesel ger vid förbränning upphov till ca 2,5 kg koldioxid. Det motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med mellan 2 och 2,5 miljoner ton koldioxid per år. Sveriges totala utsläpp av CO2 från vägtrafiken 2000 enligt Naturmiljö i siffror dryga 17 miljoner ton. En minskning med över 10 % har stor betydelse på vägen mot att komma till rätta med klimatförändringarna.
Utbildning i ekokörning bör göras obligatorisk i all körkortsutbildning. Det är de unga, som än så länge inte lagt sig till med dåliga körvanor, som måste fås att behärska och nyttja detta energibesparande sätt att köra. För att få godkänt i sin körkortsutbildning måste eleven kunna visa att hon eller han verkligen behärskar och inser behovet av ekokörning.
För de som redan har körkort bör det finnas ett samhällsintresse av att de kan erbjudas subventionerad utbildning i ekokörning.
Inom den offentliga sektorns alla delar bör fordonsförare utbildas i ekokörning. För kommuner och landsting sparar det pengar till angelägnare utgifter än bensin som vård, omsorg och skola.
I flera kommuner har man utbildat sin egen personal i ekokörning och haft positiva resultat. Man har i snitt kunnat spara ca 10–15 % bensinförbrukning. En åtgärd som på samma gång spar både pengar och miljö! I t ex Södertälje kommun, som nu utbildar 600 förare av kommunens tjänstebilar i ekokörning, räknar man med en stor årlig besparing. Utvärdering har inte gjorts ännu, men besparingen för bränsle ser ut att vara 12–13 % jämfört med tidigare. I Upplands Väsby kommun har man påbörjat en utbildning av ca 150–200 anställda.
Betydelsen av åtgärden kan göras tydlig i de uppföljningar av Agenda 21 som en del kommuner fortfarande har eller i miljöbokslut. Genom att lära sig i jobbet tas kunskapen förhoppningsvis med till den egna bilen.
Klimatförändringarna är det största globala miljöhotet. Extremare väder är redan en realitet även i vårt land, och alla åtgärder – stora som små – måste till för att vända utvecklingen.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |