Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Inlandsbanan skall betraktas som nationellt stråk med särskild betydelse för Sveriges inland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av upprustning av Inlandsbanan syd mellan Kristinehamn och Mora.
Inlandsbanan bör öppnas i hela sin sträckning mellan Kristinehamn och Gällivare. En upprustad inlandsbana förbinder inte bara Norrlands inland med Vänern utan också Inlandsbanan med Bergslagsbanan. Den relativt korta nedlagda sträckan mellan Persberg och Mora är en felande länk i det nationella järnvägsstråk som Inlandsbanan utgör. Det finns en stor potential för godstrafik på Inlandsbanan. Det ger i sin tur en resurs för utvecklingen av inlandets näringsliv. Godsvolymerna på Vänern skulle öka påtagligt, vilket är bra för hela regionen.
Ursprungligen byggdes Inlandsbanan från Kristinehamn till Gällivare, 1910–1937, för att utveckla Sveriges inland. I likhet med andra järnvägar minskade trafiken på Inlandsbanan fram till 1992. Genom ett beslut i riksdagen överfördes ansvaret för Inlandsbanan mellan Mora och Gällivare till ett förvaltningsbolag. Bolaget ägs av de 15 inlandskommuner som banan passerar och fungerar som ett banverk. Förhållandet mellan staten och bolaget regleras i ett avtal där bolaget ska sköta drift, underhåll, investeringar och utveckling av banan. Den 1 maj 1993 övertog Inlandsbanan AB (IBAB) ansvaret för banan. Från övertagandet har godstrafiken på Inlandsbanan ökat kraftigt. Inlandsbanan utgör ett nationellt stråk. Banan sträcker sig idag mellan Mora och Gällivare. Den är 110 mil lång och utgör ca 10 % av vårt nationella järnvägsnät. Ekonomiska medel för drift, underhåll och tågledning tillförs bolaget i särskild ordning.
Den del av Inlandsbanan som idag inte används för trafik, mellan Mora–Persberg, kan betraktas som en felande länk i det nationella stråk som Inlandsbanan utgör. Den totala sträckan som måste upprustas är endast 16,7 mil. Räls och slipers ligger kvar på banvallen utefter hela sträckan. Den sydligaste delen, Persberg–Kristinehamn, används för trafik och finns med som länsjärnväg i LTP för Värmland. De sydliga kommunerna Kristinehamn, Storfors, Filipstad, Vansbro och Mora har bildat en arbetsgrupp för att utreda och förbereda en upprustning av den sydliga delen, kallad Inlandsbanan syd.
En komplett upprustad inlandsbana i hela sin ursprungliga längd, ca 130 mil rakt igenom det svenska inlandet, från Gällivare till Vänerhamnen i Kristinehamn, kan utgöra en stor resurs vid utvecklingen av inlandets näringsliv. När Inlandsbanan kan användas i hela sin sträckning förbinder den hela Norrland i ett rakt stråk söderut till Vänerhamnarna och Bergslagsbanan och andra banor. Inlandsbanan kan användas för t ex returfrakt av tomvagnar, militära transporter, farligt gods, transittrafik från och till Norge, avlastning av de östliga järnvägsbanorna samt inte minst ur beredskapsaspekten, utöver den ordinarie godsmängden. Hela 80 % av godsmängden på banan idag går på export. Stor utvecklingspotential finns på godssidan. Vidare har de senaste årens regnande med problem längs Norra stambanan och Mittbanan visat på behovet av alternativa transportleder. Inlandsbanan kan rätt utnyttjad vara en sådan nödvändig resurs. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Dan Kihlström (kd) |