Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ökat användande av PPP-finansiering vid infrastruktursatsningar.
Sverige har i dag alltför dåliga vägar. Regeringen har under en lång tid satsat alltför lite pengar på utbyggnad av vägar.
Förutom att väganslaget bör höjas är det viktigt att man tar tillvara den typ av finansiering som PPP innebär. PPP (Public and Private Partnership) innebär att privata konsortier sköter finansiering, byggnation och drift av en väg under en längre period. Genom detta kan samhällsekonomiskt lönsamma investeringar förverkligas tidigare än vad som annars skulle skett. PPP-modeller är något som i allt större utsträckning används internationellt för både väginvesteringar och andra infrastrukturinvesteringar. Finland och Storbritannien är exempel på länder där vägar genom PPP-finansiering kommit att bli byggda flera år tidigare än vad som hade varit möjligt med konventionell finansiering, och med kostnadsbesparingar på upp till 15 procent.
I Finland byggdes 69 kilometer motorväg mellan Helsingfors och Lahtis genom PPP-finansiering. Därigenom beräknas motorvägen ha blivit klar minst fem år tidigare än med traditionell anslagsfinansiering via statsbudgeten. Den samhällsekonomiska vinsten av fem års tidigareläggning genom minskade olyckor, kortare restid och miljövinster uppskattas till 70 miljoner euro, enligt det finska vägverket.
De utvärderingar som gjorts visar att utbyggnadstakten i PPP-projekt blir jämnare och att kostnaden för både byggnation och underhåll minskar. Statens kostnad blir därigenom även i framtiden något lägre, men måste anslagsmässigt täckas genom årliga anslag för drift och amortering.
Jag anser att PPP-finansiering bör utnyttjas i högre grad än i dag. Exempel där detta med fördel skulle kunna användas är vid utbyggnaden av riksväg 45, riksväg 40 och E 20.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Kent Olsson (m) |