Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bredband i gles‑ och landsbygd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en persontransportstödsutredning.
Basnäringarna kommer under överskådlig tid att ha en avgörande betydelse för lands- och glesbygdens utveckling. I det sammanhanget spelar transportstödet i olika former en viktig roll.
Framväxten av nya företag och därmed ökad sysselsättning sker framför allt inom kunskaps‑, tjänste‑ och miljötekniksektorn. Även på lands‑ och glesbygd är utvecklingen av den typen av nya företag avgörande. Det finns stora möjligheter att utifrån naturtillgångar i form av skog, malm, vatten, mark m.m. utveckla nya företag inom icke traditionellt varuproducerande branscher. Som exempel kan nämnas de företag som växer fram med koppling till gruv‑ och mineralindustrin. De satsningar som inletts för att genom forskning och utveckling skapa möjligheter för en långsiktig hållbar verksamhet leder till att företag som närmast kan karakteriseras som kunskaps- och tjänsteföretag växer fram. Nämnas bör den satsning som skett på ett program för att skapa en hållbar tillväxt i ett kluster för de mineralutvinnande branscherna.
Den produkt som dessa företag äger är i grunden immateriell. Den moderna tekniken gör det möjligt att oberoende av geografiska avstånd bedriva delar av verksamheten.
Detta förutsatt att infrastruktur i form av bl.a. bredband finns och fungerar. Detta är tyvärr inte alltid fallet. För att ge rättvisa förutsättningar bör det vara en självklarhet att t.ex. infrastruktur i form av bredband fungerar oavsett var i landet man är verksam. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Dock är många av företagen i sin verksamhet beroende av att kunna transportera sin produkt till marknader som inte ligger i regionen. Eftersom produkten till stora delar består av kunskap och kompetens handlar det om att transportera människor. I sammanhanget kan nämnas att flera av de traditionella företagen inom t.ex. träindustrin i sin marknadsföring också måste transportera människor. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv är det naturligtvis viktigt att även de delar av ett traditionellt varuproducerande företag som handlar om marknadsföring och försäljning har sin bas i regionen.
De transporter i form av resor som det här är fråga om kräver förutom väl fungerande kommunikationer också att resorna kan göras till rimliga kostnader. Så är tyvärr inte fallet. Som exempel kan nämnas att en resa till fullpris Lycksele–Göteborg t o r i dagsläget kostar 7 550 kronor, en resa Lycksele–Stockholm t o r kostar 4 264 kronor.
För ett litet företag innebär detta naturligtvis problem.
För att kunna utveckla näringslivet på lands- och glesbygd och ge begreppet vidareförädling en vidare betydelse krävs åtgärder. Åtgärder som innebär att man utifrån naturliga förutsättningar utvecklar verksamheter inom kunskaps-, tjänste-, miljötekniksektorn m.m. För att stimulera denna utveckling bör frågan om former för inrättandet av ett persontransportstöd på lands- och glesbygd utredas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Lennart Gustavsson (v) |
|
|
Lennart Beijer (v) |
Gunilla Wahlén (v) |