Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall återkomma med förslag på ett förändrat statsbidragssystem för enskilda vägar.
I Jämtlands län finns 3 230 km statsbidragsberättigade enskilda vägar som administreras av ca 750 vägsamfälligheter. Av det vägnätet utgör kategorin utfartsväg för fast boende inom landsbygdsområden drygt 1 400 km, motsvarande 44 procent. Nära hälften eller 47 procent av det statsbidrag som utbetalades för år 2002 gick till den typen av vägar.
Det statsbidragsberättigade enskilda vägnätet i länet har varit i stort sett oförändrat i väglängd under en följd av år medan en svag ökning skett av det samlade statsbidraget. Problemet är att de faktiska underhållskostnaderna ökat i betydligt snabbare takt än bidragsnivån. Mellan exempelvis 1994 och 2002 ökade statsbidraget till länet med 8 procent medan driftindex för vägunderhållet steg med 38 procent under samma period. Det sker med andra ord en successiv övervältring av driftkostnaderna för det enskilda vägnätet på vägsamfälligheterna.
Statsbidragssystemet för det enskilda vägnätet är i hög grad en regionalpolitisk fråga. För ett län som Jämtland, där en så stor andel av det enskilda vägnätet är enda vägförbindelsen för fast boende i glesbygden, kan de sämre förutsättningarna få allvarliga följder. Vägsamfälligheterna i dessa områden har i regel svag ekonomi och måste ansvara för långa sträckor med en begränsad och utspridd bebyggelse. Det innebär att det i hög grad är äldre invånare och de delar av befolkningen som redan fått vidkännas följderna av minskad offentlig och kommersiell service, som också får ökat ekonomiskt ansvar för driften av den enskilda väg de bor vid. Det kan inte anses rimligt.
Jag föreslår därför att riksdagen begär att regeringen ska återkomma med förslag på ett förändrat statsbidragssystem som på ett bättre sätt tar hänsyn till kostnadsutvecklingen för drift och underhåll.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Camilla Sköld Jansson (v) |