Motion till riksdagen
2002/03:T279
av Agne Hansson (c)

Väginvesteringar i Kalmar län


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade anslag om 6 miljarder kronor av de totala investeringsmedlen till samlade väginvesteringar i Kalmar län för den närmaste tolvårsperioden.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ange en gräns för lägsta acceptabla vägstandard i landet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjda väganslag för underhållsåtgärder i närtid för Kalmar län.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tioårsplan för att ta igen eftersatt vägunderhåll i Kalmar län.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om angelägna upprustnings- och utbyggnadsprojekt i Kalmar län.

Investeringsbehov

”Ett väl fungerande transportsystem är avgörande för den ekonomiska och sociala utvecklingen, och en förutsättning för fortsatt välfärd och tillväxt i hela landet.” Citatet är hämtat ur regeringens budgetproposition på kommunikationsområdet och lätt att instämma i. För att uppfylla den målsättningen krävs det kraftfulla satsningar på kommunikationerna i alla delar av landet och resurser fördelade på ett sådant sätt att målen blir påtagliga för alla. Regeringens åtgärdsdel motsvarar inte de uppsatta målformuleringarna i Kalmar län. Den andel av de totala väginvesteringarna om 264 miljarder kr som riksdagen avsatt för den närmaste tolvårsperioden som aviserats av regeringen för Kalmar län innebär i praktiken en anslagsnivå lägre än den nuvarande, trots att så kraftfulla anslag skall avsättas för de närmaste 12 åren för riket som helhet.

Enligt de riktlinjer som länsmyndigheterna nu fått att planera efter har ett anslagsbelopp om 574 miljoner angivits för den närmaste tolvårsperioden. Regionförbundet skall ange en planeringsnivå för ett alternativ på plus minus 50 % av den summan, vilket i den lägsta planeringsnivån skulle innebära ett anslag om 287 miljoner kronor. De 287 miljonerna skall sättas mot de 264 miljarderna för hela landet under samma tidsperiod. Det rör sig endast om en promilletilldelning för Kalmar län. Ett större skambud är svårt att prestera. Även det högsta planeringsintervallet om 861 miljoner ligger i skambudsnivå.

Det samlade behovet för väginvesteringar för Kalmar län för de närmaste 12 åren har av Vägverket lokalt beräknats till ca 6 miljarder. Det är också en mer rimlig andel för Kalmar län av den totala investeringsramen om 264 miljarder som riksdagen beslutat om. Det som ovan sägs om ett resursbehov om 6 miljarder för väginvesteringar i Kalmar län för de närmaste 12 åren bör ges regeringen tillkänna.

Skamgränsen är nådd

Ett så långsiktigt eftersatt underhåll reser omedelbart frågan om det inte är motiverat att riksdagen fastställer miniminivåer för lägsta acceptabla vägstandard. Alla ska ha rätt till farbara vägar, året runt, även trafikanterna i Kalmar län. Genom att inrätta en miniminivå, en så kallad skamgräns, kan inte regering och riksdag behandla bärighetshöjande åtgärder, tjälsäkring, drift och underhåll som en restpost i budgeten. En fastställd skamgräns skulle innebära automatiskt kraftigt ökade anslag till Kalmar län för att komma över skamgränsen. Fastställande av en skamgräns vore en viktig markering som riksdagen borde besluta om. Det bör ges regeringen tillkänna.

Drift och underhåll

Infrastrukturen är en fråga om livskvalitet, människor ska inte hindras att bo där de vill på grund av att infrastrukturen är undermålig. Uteblivna investeringar dels för att ta igen redan eftersläpande underhåll och investeringar, dels för att hålla jämna steg med storstadssatsningarna som regeringens inriktning visar hindrar företag och människor från att investera och bo där de vill. Det är ett misslyckande. När vägar och annan infrastruktur faller sönder till följd av uteblivna medel skapas en ohållbar situation som måste brytas.

Regeringen visar tyvärr inte i budgetförslaget tillräckligt intresse för att åtgärda de brister som finns i dagens infrastruktur i Kalmar län. En fortsatt underlåtenhet i detta avseende kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för kommunikationerna i länet. I dag har vi en underhållningstakt på länets vägar på 100 år i jämförelse med ett av experterna rekommenderat underhåll vart tjugonde år, alltså en femfaldig försumlighet för underhåll och upprustning av vägnätet i Kalmar län.

Särskilt viktigt är vägunderhållet för de många skogstransporterna som finns i Kalmar län. Det är inte rimligt att långa vägsträckor ska behöva vara avstängda stora delar av året och framför allt inte under en tid på året då transporterna är som intensivast. Det blir ett stort hinder för en utvecklad och blomstrande företagsamhet. Företag ska kunna drivas på lika villkor över hela landet. Ska det vara möjligt då måste resurserna för drift och underhåll till länets vägnät öka väsentligt. Det behövs rejäla satsningar i närtid för att ta igen eftersatt underhåll och för att bygga bort flaskhalsar och öka bärigheten på vägarna. Till det behövs det mer investeringar i närtid.

Centerpartiet har i sitt budgetförslag anvisat 2,7 miljarder mer än regeringen till utgiftsområdet för underhåll av vägnätet för de närmaste 2 åren. Riksdagen bör bifalla det förslaget och anvisa en del av dessa medel för ökade underhållsåtgärder i närtid för Kalmar läns vägnät. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Centerpartiet har också föreslagit i sin kommunikationsmotion att det eftersläpande vägunderhållet bör tas igen under en tioårsperiod. Riksdagen bör i likhet med Centerpartiets förslag anta en sådan ifattbyggnadsplan, vilket skulle innebära motsvarande upphämtning av det eftersatta vägunderhållet i Kalmar län. Vad som ovan anförts om en tioårsplan för att ta igen eftersatt vägunderhåll i Kalmar län bör ges regeringen tillkänna.

Viktiga vägprojekt

Det finns en rad vägprojekt som är angelägna att genomföra i Kalmar län med målet att nå en vägstandard om minst 7 meters vägbredd.

Vad som ovan angetts som angelägna och viktiga upprustnings- och utbyggnadsprojekt i Kalmar län bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 18 oktober 2002

Agne Hansson (c)