Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om generösare bedömning av skyltningsregler vid allmänna vägar.
För alla näringsidkare på landsbygden är det viktigt att kunderna hittar fram till företagen. Den 1 juli 2000 trädde förändringar i vägmärkesförordningen i kraft. Förhoppningarna hos många företagare var då stora, och man trodde att nu skulle det bli mycket enklare att vid allmän väg få sätta upp skyltar som visade vägen till just deras företag.
Det finns många mindre företag som är mycket beroende av att kunderna hittar till deras företag; det gäller till exempel företag som Bo på lantgård, olika serviceföretag och mindre turistanläggningar.
Att det skall finnas regler om hur man får skylta är självklart, men reglerna måste genomsyras av förståelse för små företagares villkor. Många företag, särskilt inom turistnäringen på landsbygden, marknadsför sin verksamhet i första hand till bilåkare. Det gäller att få bilisterna att ta av från den större vägen för att hitta företagen som kan vara alltifrån gårdsbutik, hemslöjdsföretag, Bo på lantgård eller loppmarknad.
Trots förändringarna i vägmärkesförordningen är det fortfarande svårt att få tillstånd att sätta upp skyltar. Regeringen har i olika sammanhang påtalat att man vill ha enklare regler, och de skall förenkla för de mindre företagen. Här finns ett område där regeringen kan visa handlingskraft genom att se till att det verkligen blir lättare för företag att få skylta med sitt företagsnamn vid allmänna vägar.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Lena Ek (c) |