Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hamnalternativen i Gotlandstrafiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beslut som säkerställer nytt tonnage i Gotlandstrafiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av längdmetertaxan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av stuverimonopolet för att möjliggöra sänkta fraktkostnader.
Stödet till färjetrafiken till och från Gotland är en del av infrastrukturen i vårt land. Det är rimligt att de som bor på Gotland och företag som är verksamma på ön så långt möjligt har kommunikationer som är likvärdiga med övriga regioner i vårt land. Den unika förutsättningen att Gotland är en ö i Östersjön kräver särskilda åtgärder för att säkerställa rimliga kommunikationer. Trafiken till och från Gotland utvecklas positivt med en ökning av trafiken såväl på passagerarsidan som för godstransporten. Bedömningen är en långsiktig tillväxt med cirka tre procent årligen.
Det finns en diskussion om att förändra trafiken till och från Gotland så att det bara skulle vara en angöringshamn på fastlandssidan. Trafikutvecklingen visar dock att det är nödvändigt att trafiken till och från Gotland går till två hamnar på fastlandet. För närvarande är fördelningen av gods ungefär lika mellan den södra destinationen (Oskarshamn) och den norra destinationen (Nynäshamn).
Det finns tecken som tyder på att godstrafiken kan komma att öka på den södra destinationen, bland annat mot bakgrund av Öresundsbron och samarbetet inom EU.
Den södra linjen är vidare viktig för utveckling av besöksnäringen. För att få ett ökat antal besökande till Gotland från kontinenten torde en av förutsättningarna vara att dessa besökare har så kort väg som möjligt till färjehamnen till och från Gotland. Problemet med den norra linjen är att väg 73 mellan Nynäshamn och Fors i Haninge omgående måste byggas ut till motorvägsstandard. Stockholmsberedningen har enhälligt föreslagit detta och nu är det bara pengarna som saknas.
När den nya höghastighetsfärjan HSC Gotland sattes i trafik skedde en påtaglig modernisering och kvalitetsförbättring av passagerartrafiken. Med den turlista som gällt för HSC Gotland de senaste åren, med hög turtäthet under de intensiva sommarmånaderna och med trafik från våren till december, har Gotland fått möjlighet till passagerartrafik med rimliga överfartstider. Tillsammans med möjligheten för passagerare att utnyttja kombifärjan, med avgångstider anpassade efter godstransportens behov huvuddelen av året, finns nu en turlista som täcker hela året. Kombifärjorna som nu svarar för trafiken har varit i trafik under många år, varför det finns behov att förnya nuvarande tonnage dels för att modernisera trafiken, dels för att möta den förväntade ökade efterfrågan.
Modernisering behövs för att få ett tonnage med ökad hastighet och därmed kortare överfartstider samt rimlig komfort med sittplats för alla passagerare. För att säkerställa att alla passagerare och allt gods i huvudsak årets alla dagar skall ha möjlighet att färdas eller transporteras till och från Gotland krävs en ökad kapacitet.
Sommaren 2002 har det varit många resande och vissa turer har varit fullbokade. Många som velat resa till Gotland har därför inte fått möjlighet till det. Redan i dag kan det således vara svårt att få plats. Med en förväntad tillväxt av trafiken är det därför viktigt att modernt tonnage med större kapacitet kommer till Gotlandstrafiken. Det är därför ytterst angeläget att regeringen fattar nödvändiga beslut och ger Rikstrafiken direktiv som möjliggör detta
En fråga som under lång tid varit besvärande och vållat debatt är det så kallade Gotlandstillägget. Riksdagen har fattat beslut om att Gotlandstillägget skall avskaffas, men av olika skäl har denna konstruktion förlängts år för år. Utredningen ”Förhandlad helhetslösning för Gotlandstrafiken” som regeringen tillkallat, och där ett av direktiven var att just föreslå på vilket sätt avvecklingen av Gotlandstillägget skulle ske, har kommit med sitt förslag. Utredningen föreslår att Gotlandstillägget skall avskaffas från 2003-01-01och att längdmetertaxan skall sänkas för att fraktkostnaderna inte på ett orimligt sätt skall öka. Jag beklagar att regeringen tydligen inte avser komma med några förslag om detta.
Under våren 2002 lämnade näringsministern i ett pressmeddelande besked om att förändringen dröjer och i ett frågesvar lämnades samma besked. För många företag, och då inte minst åkeriföretag, är det viktigt att det fattas beslut om hur trafiken skall utformas. De flesta företag har olika former av planer för hur produktionen skall utvecklas och vilka investeringsbeslut som skall fattas. Dröjsmål och osäkerhet försvårar för företagen och förhindrar en positiv samhällsutveckling. För företagen på Gotland, som är helt beroende av en fungerande frakttrafik till rimliga kostnader, finns det nu inte något besked om vad som kommer att gälla framöver. Denna segdragna fråga är särskilt angelägen nu med de omfattande varsel som finns på den gotländska arbetsmarknaden genom att många företag på Gotland har tvingats till produktionsförändringar. Frågan om fraktkostnaderna till och från Gotland måste få ett snabbt avgörande för att skapa framtidstro och investeringsvilja hos de gotländska företagen.
Det är även möjligt att sänka fraktkostnaderna genom att göra en omprövning av det så kallade stuverimonopolet. Åkerier kör lastfordonen till hamnen, men ombordkörningen genomförs av ett stuveriföretag. Naturligtvis går det att minska kostnaderna om åkeriföretaget som kör lastfordonen till och från hamnen även kör ombord och kör i land lastfordonen. Det är viktigt, inte minst för de gotländska företagen som har att betala fraktkostnaderna till och från Gotland, att de inte betalar mer än vad som är nödvändigt för frakten. De extra kostnader som nuvarande ordning med monopol på att köra ombord och köra i land fordonen medför skulle kunna användas till att minska fraktkostnaden till och från Gotland.
|
Stockholm den 14 oktober 2002 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |