Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för barn och ungdomar för att uppnå en bättre folkhälsa med en alkoholfri uppväxtmiljö.
Begreppet folkhälsa är ett vitt begrepp och kan omfatta en rad områden. Ett av dessa är befolkningens och den enskildes alkoholkonsumtion. Ett viktigt område där vi i Sverige länge haft goda kunskaper om alkoholens effekter på individ och samhälle.
Alkoholproblemet brukar inte helt utan fog kallas för vårt största socialt olösta problem. Anledningen till detta är att alkoholkonsumtion förekommer i stora delar av samhällslivet men också att den många gånger finns med som en av flera samverkande faktorer som alla bidrar till ökad ohälsa. Därmed uppstår också svårigheterna att sätta in rätt insatser. Många intar med automatik en försvarsställning när konstruktiva lösningar av alkoholproblemen diskuteras.
I och med en kraftigt stigande alkoholkonsumtion i alla grupper finns anledning att ha en större beredskap än tidigare. Ju tidigare i livet vi debuterar med alkohol som en av våra levnadsvanor desto svårare blir det att sluta eller att ha ett oproblematiskt förhållande senare i livet.
En tidig alkoholdebut leder snabbt till en högre konsumtion jämfört med den som alkoholdebuterar senare. Norska studier utförda av sociologen Willy Pedersen visar att unga som börjar dricka i 13-årsåldern redan när de är 20 år har en dubbelt så hög konsumtion som de som börjar dricka när de är 17 år. De årligen och väl genomförda svenska skolundersökningarna visar tydligt att den höga konsumtionsnivå som bland annat den fria mellanölsförsäljningen ledde till på 70-talet och som sedan minskade avsevärt under 80- och 90-talen nu åter är nådd. Samtidigt visar brottet på konsumtionskurvan i slutet på 70-talet att det är meningsfullt att sätta in åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen i ungdomsåren. När man i USA i de flesta delstater höjde inköpsåldern från 18 till 21 år minskade de döds- och skaderelaterade olyckorna kraftigt, inte minst i trafiken.
Ungdomstiden ska vara alkoholfri och lagstiftaren har lagt fast att innan man uppnått 18 års ålder bör man inte dricka alkohol. Mot detta välmotiverade ställningstagande finns många motkrafter. Inte minst från alkoholindustrin. Att senarelägga alkoholdebuten är sannolikt en av de viktigaste insatserna för att komma till rätta med alkoholvanorna senare i livet och därmed lägga grunden till en god hälsa. För att lyckas senarelägga debutåldern behövs flera insatser, bl.a. med en breddad nöjes- och fritids- miljö som är alkoholfri. Att åldersgränsen för att köpa öl i den allmänna handeln upprätthålls. Att åldersgränsen för servering på restauranger upprätthålls. Att de insatser som den nationella handlingsplanen talar om kontinuerligt följs upp och utvärderas, inte minst med hänsyn till den kraftiga ökningen av alkoholkonsumtionen.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Nils-Erik Söderqvist (s) |
|
|
Jan Björkman (s) |
Anita Brodén (fp) |
|
Christer Winbäck (fp) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Tasso Stafilidis (v) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Anders Bengtsson (s) |
Lars Gustafsson (kd) |
|
Gunilla Wahlén (v) |