Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansvarsfrågorna angående rapportering av läkemedelsbiverkningar klargörs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvinnors deltagande i kliniska läkemedelsprövningar fastställs i svensk lagstiftning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sekretessreglerna omprövas så att behandlande läkare kan använda apotekens patientkort som personlig läkemedelsjournal.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom EU arbeta för att behålla förbudet mot reklam på receptbelagda läkemedel.
Nyligen har vi i medierna kunnat läsa att det finns en betydande underrapportering om biverkningar av läkemedel. Svenska och internationella studier visar att 5 till 15 procent av alla inläggningar på medicin- och infektionskliniker är relaterade till biverkningar (källa: Landstingsvärlden nr. 32-02). Dagens stress och tidsbrist inom sjukvården anges som en orsak. Att minska riskerna för felaktig läkemedelsförskrivning och felaktig läkemedelsanvändning måste vara ett gemensamt mål, eftersom att det orsakar stort lidande men också höga sjukvårdskostnader.
Enligt en studie som genomförts i samarbete mellan Helsingborgs sjukhus och Apoteket, av patienter vid sjukhusets akutmottagning, beräknas 6 procent eller 2 100 besök per år utgöras av patienter med läkemedelsrelaterade problem. Av dessa patienter behövde hälften läggas in. Genomsnittskostnaden per patient uppgick till 20 900 kronor och den totala sjukvårdskostnaden per år för dessa patienter i Helsingborg uppgick till ca 45 miljoner kronor. Omräknat för hela Sverige skulle detta motsvara drygt 150 000 patienter och drygt 3 miljarder i sjukvårdskostnader, enbart för ett år. Biverkningar av läkemedel medför ett stort personligt lidande för den som drabbas, men det har också utvecklats till ett stort samhällsproblem.
Ökad uppmärksamhet på biverkningar av läkemedel är nu viktigare än någonsin. Tydligare direktiv måste nu anges för inrapportering av biverkningar. Ansvarsfrågorna om vem/vilka som ska göra detta bör klargöras. Det bör vara en naturlig del i kvalitetssäkringsarbetet att sjukvårdens personal inte tvekar att inrapportera om biverkningar, oavsett om det beror på en felaktig ordination eller felaktig dos.
Läkemedel i Sverige utprovas under en förhållandevis kort period innan de släpps ut på den svenska marknaden. Försöksgrupperna är också ofta små, vilket medför svårigheter att kunna fastställa resultat och biverkningar. I många försöksgrupper förekommer inte heller några kvinnor. Därför måste könsperspektivet finnas med vid granskning av läkemedelsbiverkningar. Kvinnors deltagande i kliniska läkemedelsprövningar måste också fastställas i svensk lagstiftning för att förebygga läkemedelsbiverkningar som idag mest drabbar kvinnor. Paradoxalt är äldre kvinnor inte med i kliniska läkemedelsprövningar trots att de är de största läkemedelsanvändarna.
Det är också viktigt att behandlande läkare får tillgång till uppgifter om patientens övriga läkemedel som förskrivits av annan läkare. Dessa uppgifter får idag av sekretesskäl inte lagras i apotekens datasystem mer än 6 månader. För att minska biverkningar av läkemedel bör behandlande läkare få kännedom om vilka andra mediciner patienten använder. Särskilt i situationer där patienten är akut sjuk är detta mycket viktigt. En förändring av sekretessreglerna bör därför omprövas så att apotekens patientkort kan användas som personlig läkemedelsjournal.
Det är viktigt att all information om läkemedlen sker på ett seriöst sätt, därför bör alla receptbelagda läkemedel även i framtiden undantas från reklam. Erfarenheter från andra länder, bl a USA, där medicinsk reklam är tillåten, visar att informationen om läkemedlen försvinner i det kommersiella budskapet. Varken hur medicinerna verkar eller vilka biverkningar som uppstår speglas i reklamannonserna. Reklamen, som i detta fall riktar sig till läkemedelsuppköparna inom sjukvården, kan starkt ifrågasättas. Vi anser därför att regeringen inom EU ska verka för att behålla förbudet mot reklam för receptbelagda läkemedel.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Viviann Gerdin (c) |
Birgitta Carlsson (c) |