Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka anslagen till organisationer med kunskaper om rökprevention i skolorna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka anslagen för rökavvänjningsinsatserna för att vara i paritet med folkhälsomålen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av könsspecifika tobaksavvänjningsprogram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen på uppdrag från Sveriges riksdag kräver en avvecklingsplan av EU:s subventioner till tobaksodlingar.
Det behövs fler och effektivare insatser i kampen för att minska antalet rökare och tobakens skadeverkningar. Enligt Centrum för tobaksprevention hotar en världsomspännande epidemi, och enligt WHO kommer rökning att vara den vanligaste dödsorsaken om några år. Även Världsbanken stöder arbetet för att minska tobaksbruket. Med vetskap om den negativa påverkan som tobaken har på människors hälsa borde kraftfullare insatser ske inom olika områden, både nationellt och internationellt.
Sverige har som första land i Europa nått WHO:s mål att mindre än 20 procent av svenska befolkningen röker, men vi får inte slå oss till ro med detta. Arbetet måste fortsätta och stor kraft måste nu läggas på det förebyggande arbetet att förhindra att ytterligare barn och ungdomar börjar röka. Fortfarande är det drygt 25 000 ungdomar som varje år börjar röka. Rökpreventivt arbete i skolorna har visat sig vara till god hjälp och måste därför lyftas fram och bli en prioriterad fråga i folkhälsoarbetet. Att förhindra ungdomar från att börja röka kräver insatser inom flera områden. En åtgärd är att öka de statliga anslagen till organisationer som är utbildade för att informera i tobaksfrågor och för att bearbeta ungdomar att välja ett rökfritt liv. För att kunna efterleva Nationella folkhälsokommitténs mål att halvera tobaksanvändningen måste därmed anslagen öka för att bekämpa tobaksbruket. De senaste åren finns en tydlig tendens till minskade anslag.
Även effektivare insatser för rökavvänjning behövs. De negativa hälsoeffekterna av tobaksbruk är väl kända, och det borde därför leda till ökade möjligheter att leva upp till de uttalade folkhälsomålen. Särskilt kvinnors tobaksbruk måste uppmärksammas. Skälen till detta är att studier visar att kvinnor utvecklar lungcancer snabbare än män samt att det antas finnas en koppling mellan bröstcancer och rökning. Rökning har också stor negativ påverkan på gravida kvinnor och foster. Fler komplikationer uppstår under graviditet, och rökande kvinnor föder barn med lägre födelsevikt än icke-rökare.
Vi vet också att det finns ett starkt samband mellan rökning och allergier men också ett samband mellan passiv rökning och lungcancer. Enligt studier i USA så vet man att 20–30 procent av barnens astma orsakas av passiv rökning. Även inom WHO, Världshälsoorganisationen, har en expertkommitté slagits fast att barn till rökare har mer besvär i luftvägarna än barn till icke-rökare. Att utsättas för passiv rökning under en längre tid är därmed en hälsorisk. Nya rön visar också att rökare löper dubbelt så stor risk för tandlossning.
Sjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, har blivit en allt vanligare livshotande sjukdom i vårt land. Främst orsakas sjukdomen av rökning, och man räknar med att mellan 300 000 och 400 000 människor i vårt land lider mer eller mindre av KOL. Kvinnors rökvanor de senaste decennierna och ökningen av KOL bland kvinnor har ett nära samband. Med dagens vetskap om rökningens negativa konsekvenser och att kvinnor utvecklar lungcancer snabbare än män finns det behov av könsspecifika tobaksavvänjningsprogram.
För att nå målet om en förbättrad folkhälsa måste anslagen för rökavvänjning vara i paritet med de fastställda folkhälsomålen. Idag är anslagen underdimensionerade och ojämnt fördelade över landet. Anslagen måste därför öka för att rökavvänjningsinsatserna ska kunna genomföras i hela landet.
Samtidigt som ambitiösa program fastställs och hälsofrämjande åtgärder diskuteras inom EU fortsätter EU med subventioner genom jordbruksstödet till tobaksodlingar i Sydeuropa. Trots att EU:s folkhälsomål har inriktningen att minska tobaksbruket väljer EU att stödja tobaksodlarna. Det är inte acceptabelt med EU:s dubbla budskap. Vi kräver att EU-subventionerna till tobaksodlingarna upphör genom att en avvecklingsplan fastställs inom EU. Viljan att nå EU:s folkhälsomål får inte underordnas tobaksindustrins intressen.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Viviann Gerdin (c) |
Margareta Andersson (c) |