Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kravet på kommunernas redovisning för hur man lever upp till barnkonventionen uppmärksammas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av hur barnperspektivet kan förstärkas vid allt beslutsfattande i kommuner, landsting och riksdag samt hos myndigheter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten att införa ett barntillägg i studiemedelssystemet bör övervägas.1
1Yrkande 3 hänvisat till UbU.
Många drabbades av 1990-talets neddragningar. Ekonomisk knapphet för familjer skapade otrygghet, osäkerhet och utanförskap – något som många av barnen i utsatta familjer burit med sig genom hela skolåldern.
Vart tredje barn i Sverige lever under ekonomiskt knappa förhållanden, och allra värst är situationen i storstadsregionerna. Ligan toppas av Malmö, och därefter kommer Botkyrka och Landskrona följt av Göteborg. Barn med invandrarbakgrund är värst drabbade – de lever i betydligt högre grad i fattigdom än barn med svensk bakgrund. Det visar en färsk rapport från Rädda Barnen. Till ljuspunkterna hör dock att barnfattigdomen totalt sett har minskat från 18 procent 1999 till 15 procent 2000.
Stadsdelen Fosie i Malmö har i höst gett barnfattigdomen ett nytt ansikte – ett exempel om hur det absolut inte borde få vara. Medier har bland annat rapporterat om att en följd av fattigdomen är att barnen inte får tillräckligt med mat när de inte är i skolan. En annan är att barn tvingas säga nej till att delta på gymnastiken på grund av att föräldrarna inte har råd att köpa gympaskor till dem.
Riksförbundet Majblomman har också särskilt uppmärksammat att många familjer idag söker bidrag till sådant som borde vara absolut självklart för alla. Det handlar bland annat om bidrag för medicin, glasögon, vinterskor, skolresor och fritidsaktiviteter.
Socialstyrelsens publikation, Social rapport 2001, visar att ensamstående föräldrar och invandrare oftare än andra befinner sig i en socialt utsatt situation. Dessa grupper var särskilt utsatta redan före 1990-talet, och under krisåren drabbades de hårdast. Deras hälsa och sociala situation hänger också starkt ihop med deras ekonomiska situation. Nästan var fjärde ensamstående med barn hade 1998 inkomster som låg under socialbidragsnormen.
Den ekonomiska situationen har samhället försökt att jämna ut genom generella bidrag till barnfamiljer i form av barnbidrag, bidragsförskott till ensamstående föräldrar och behovsprövade bidrag i form av bostadsbidrag för dem som har det svårt ekonomiskt.
Maxtaxa inom barnomsorgen och rätt för arbetslösa till barnomsorg är andra viktiga reformer. Klasskillnaderna mellan barn är dock fortfarande stora, och detta visar sig bl.a. genom val av utbildning och yrke.
Med det finns samtidigt positiva tecken. Det totala antalet behövande av socialbidrag minskade kraftigt mellan år 2000 och 2001 – en trend som också verkar hålla i sig. Men för att ytterligare kunna minska behovet av ekonomiskt bistånd krävs fortsatta förbättringar för barnen och deras familjer. En omedelbar åtgärd som direkt kan sättas in är ett förstärka barnperspektivet vid allt beslutsfattande.
Förskolan och skolan måste exempelvis bli bättre och tydligare med att i vardagen se de skillnader som finns i barnens hem- och familjeförhållanden och därefter utforma sin verksamhet. Barn riskerar annars att stängas ute genom att man inte har tillgång till exempelvis skridskor vid skolutflykten eller inte har möjlighet att lära sig spela något instrument eftersom musikskola och instrument innebär extra utgifter.
En ofta bortglömd grupp är studerande med barn. För att vuxna med barn ska våga ta steget till att börja studera på högskolan är det viktigt att trygghetssystemen också omfattar dem som studerar. Att kunna kombinera föräldrarskap och studier ska vara lika självklart som att kunna kombinera ett förvärvsarbete med familj och fritid. För att fortsätta minska den sociala snedrekryteringen till högskolan och få fler att ta steget till att börja studera bör därför möjligheten prövas att återinföra ett barntillägg i studiemedelssystemet.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Anita Jönsson (s) |
Kerstin Engle (s) |