Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bekämpning av ljudterrorn i samhället.
Många av vårt lands mest populära artister har under senare tid framträtt och berättat om de hörselskador de ådragit sig som en följd av sitt arbete i höga ljudnivåer under lång tid. Dessvärre visar olika undersökningar att hörselskadorna breder ut sig även utanför artisternas skara, inte minst bland ungdomar som besökt discon eller rockkonserter.
På relativt kort tid har den ökande ljudterrorn i samhället, på konserter, krogar och andra ställen tillåtits växa till ett mycket stort miljöproblem som drabbar alltflera människor.
Omkring två miljoner svenskar störs av buller. Det framgick av en rapport för en tid sedan som bl a Institutet för miljömedicin tagit fram tillsammans med Socialstyrelsen. Antalet människor som får bestående hörselskador i form av tinnitus växer snabbt. Det är en skada som av de värst drabbade beskrivs som ett ”jetplan i skallen dygnet runt”. För väldigt många drabbade blir livet präglat livet av varierande grad av ständiga ljud- och bruseffekter.
Arbetslivsinstitutet berättar i en rapport att nästan hälften av Sveriges musiker lider av tinnitus. Och vi som besökt rockkonserter eller festivaler under senare tid har med egna öron upplevt hur ljudnivån ofta skruvas upp till det outhärdligas gräns. Risken för hörselskador är akut inte bara för artister och musiker utan naturligtvis också för publiken framför högtalarna. Men sällan eller aldrig händer det att ett evenemang avbryts trots att ljudnivån gång på gång går över maxgränsen, den så kallade ekvivalenta ljudnivån, 100 decibel.
Årtionden av idogt arbete för att förbättra arbetsmiljön i Sverige har gett påtagliga förbättringar på många områden, inte minst buller på arbetsplatser. Det är en svårbegriplig paradox att samtidigt som det moderna samhället kommit ganska långt i bekämpning av fysiska miljöhot låter man bli att vidta de enkla åtgärder som skulle kunna stoppa ljudterrorn.
Arbetsmiljölagen ger arbetsgivarna ansvaret för att anställda inte utsätts för risker som kan leda till ohälsa, vilket bl a innefattar skadligt buller på arbetsplatserna. Vid höga ljudnivåer är det också självklart med hörselskydd för att minska riskerna för hörselskador. Men när det gäller många miljöer utanför traditionella arbetsplatser som krogar, diskotek, gym, bio och idrottsevenemang har utvecklingen gått baklänges.
Inom skolan och sjukvården ser man idag att alltfler ungdomar tidigt drabbas av detta. Det kan vara dans- och musikintresserade som tidigt får tinnitus och hörselskador genom att vistas i denna typ av miljöer eller genom att själva spela något instrument med hög ljudnivå ofta i trånga lokaler. Det kan vara publik på ett idrottsevenemang som får en båttuta nära örat, ett ”vapen” som kan ge tonstötar på 140 decibel.
Nästan alla ungdomar kan vittna om ett pipande ljud i örat när de kommer hem efter en konsert eller ett disko men att det ofta släpper till dagen efter. Efter att ha exponerats gång på gång på detta sätt tilltar tinnitusljudet och blir ofta bestående och kan leda till ett livslångt lidande, där den drabbade aldrig mer kommer att uppleva tystnaden. De höga ljudnivåerna har lett till att alltfler numera använder någon form av hörselskydd när de går på konsert eller disco. Men tvingas alltså till det absurda, att skydda sig mot ljudnivån på den musik eller sång man gått dit för att lyssna till. Den självklara åtgärden borde naturligtvis vara att angripa ”roten till det onda”, den skadligt höga ljudnivån. Annars kommer alltfler att drabbas av bestående hörselskador.
Så länge ljudterrorn fortgår kommer alltfler människor att drabbas av lidande.
Sjukskrivningar för miljarder uppstår och folkhälsan tillfogas bestående skador. Och allt detta helt i onödan!
Med enkel mätutrustning kan man kontrollera ljudnivån och få klara besked om när ljudet blir för högt. Vill man vara drastisk kan man koppla det hela till en strömbrytare som ger omedelbart och effektfullt utslag då strömmen bryts vid för höga ljudnivåer. Framsynta arrangörer skriver numera också in i avtalet med artister och musiker att ljudnivåerna måste hålla sig inom föreskrivna gränser.
Vill vi på allvar komma till rätta med ljudterrorn måste regering, riksdag och kommuner driva på utvecklingen, agera kraftfullt och snabbt. En första åtgärd kan vara att ge miljö- och hälsoskyddsnämnderna runt om i kommunerna ökade möjligheter och befogenheter för en effektivare tillsyn och åtgärder mot den växande sanitära olägenhet som skadligt höga ljudnivåer innebär.
Att envist arbete på detta område kan ge framgång visar exempel från Linköpings och Hudiksvalls kommuner där saneringen av skadliga ljudnivåer kommit gång. Men det förefaller behövas ett skärpt regelverk för att komma till rätta med problemen. Det är dags att målmedvetet och konsekvent ta itu med ljudterrorn i samhället!
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Birgitta Sellén (c) |