Motion till riksdagen
2002/03:So422
av Börje Vestlund m.fl. (s)

Hivprevention


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att staten har kvar det övergripande ansvaret för en framgångsrik hivprevention.

Motivering

Sverige har bland världens lägsta tal vad gäller nydiagnosticerade personer med hiv. Att så är fallet är ett resultat av drygt 15 års framgångsrik hivprevention – med en preventionsstrategi som bygger på samverkan mellan stat, landsting, kommuner och frivilligorganisationer. Man har också under många år arbetat efter principen att insatserna har följt viruset.

Vi befinner oss i en ny tid när det gäller hiv. Aldrig förr har det levat så många hivpositiva som det gör idag. Det är tack vare de alltmer framgångsrika behandlingsmetoderna som nu finns tillgängliga som situationen har förändrats. Hiv har förändrats såtillvida att man nu inte per automatik är dödsdömd om man testat positivt på ett hivtest – man vet inte idag hur länge man kan överleva med hjälp av de medicinska insatser som görs. För den sakens skull får man inte förringa de tragiska konsekvenser ett positivt hvibesked får för den enskilde personen. Trots detta har medicineringen gjort att alltfler personer bärandes på hivviruset kommer tillbaka eller har stannat kvar i arbetslivet, och man har i större utsträckning än förr kvar ett socialt liv med relationer eller önskan om att ha en relation. Smittrycket har således aldrig varit högre än vad det är idag. Det kan låta som något negativt. Så är inte fallet. Det ställer bara helt andra och högre krav på en effektiv och framgångsrik preventionsstrategi.

Det självklara i att de ekonomiska resurser som krävs i det preventiva arbetet ska följa viruset kan aldrig nog poängteras. En av de starkaste argumenten för att staten också i framtiden ska ha det övergripande ansvaret för detta område är att om ansvaret läggs ut på kommuner och landsting kan medel vars avsikt är att finansiera hivpreventiva åtgärder komma att användas till andra angelägna ändamål, då man kanske endast har en mycket liten grupp vilka befinner sig i riskzonen eller spridningen av hiv är liten eller obefintlig i det egna landstinget eller kommunen.

För Statens folkhälsoinstitut innebär det dock lite förändringar med arbetet att förebygga hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar. Regeringen har i propositionen om det nya institutet föreslagit att hiv/aids-programmet skall vara kvar tills vidare. Vi förutsätter att regeringen låter Statens folkhälsoinstitut få fortsatt förordnande då detta säkerställer att resurser fördelas över hela landet.

Stockholm den 22 oktober 2002

Börje Vestlund (s)

Hillevi Larsson (s)

Carina Hägg (s)

Anders Bengtsson (s)