Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att läkemedel bör vara utprovade och anpassade utifrån både kvinnors och mäns behov och förutsättningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka följsamheten av rekommendationer för läkemedelsanvändning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förstärkning av en producentoberoende konsumentinformation.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Läkemedelsverket bör ges i uppdrag att utveckla en strategi för att öka rapporteringen av läkemedelsbiverkningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en producentoberoende utbildning och förbud mot reklam för receptbelagda läkemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statliga läkemedelsföretag.
Läkemedel har på många sätt bidragit till en revolutionerande utveckling av möjligheten att lindra och bota sjukdomar. Vi behöver inte gå så långt tillbaka i tiden för att konstatera att infektioner, diabetes, cancer m.fl. sjukdomar saknade behandling och bot. Folkhälsan, människors livskvalitet och hela sjukvården har ovärderlig hjälp av antibiotika, insulin och cytostatika. Utvecklingen har inte stannat av utan nya läkemedel lanseras ständigt och riktningen går mot alltmer individuellt anpassade läkemedel.
Samtidigt finns det en mörk sida i form av biverkningar och läkemedelsberoende. Det finns fortfarande läkemedel som ger mer problem än nytta. Läkemedelstillverkning och konsumtion handlar också om ekonomi, både för tillverkarna i form av krav på vinst och för den enskilde som kanske inte har råd att hämta ut livsviktiga läkemedel.
En ny företeelse som växt sig allt starkare är förekomsten av direktreklam till enskilda människor.
Vänsterpartiet har under föregående mandatperiod tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet lagt en proposition om en ny läkemedelsförmånsnämnd som påbörjat sin verksamhet den 1 oktober 2002. Det innebär bl.a. att brukarorganisationerna finns företrädda i denna nämnd, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning.
Vid en direkt fråga till ett läkemedelsföretag om det vid framställningen av nya läkemedel tog hänsyn till att människor består av både kvinnor och män, blev svaret ett frågetecken. Det angavs att kvinnor är svåra att forska på eftersom de har en annan hormoncykel än män samt att det finns risk att de kan bli gravida och att läkemedelsprövningen därmed måste avbrytas. Argument som dessa är mycket oroande då även kvinnor konsumerar läkemedel, många gånger i högre utsträckning eftersom vissa sjukdomar till övervägande del drabbar kvinnor.
I Göteborg har den forskningsetiska kommittén sänt tillbaka ansökningar, och frågat efter motiven till att studierna uteslutande skulle göras på män fastän det gällde sjukdomar som drabbade båda könen.
Margareta Söderström, distriktsläkare och forskare i allmänmedicin, anser att det är ett problem att så många läkemedel är testade och utprovade på yngre män, samtidigt som dessa läkemedel är avsedda för sjukdomar som oftast drabbar helt andra grupper, t.ex. äldre kvinnor. Hon säger vidare att det finns en myt om att män är en homogen grupp medan kvinnor inte är det. Andra argument förutom detta är ”vi har ännu inte gjort undersökningar på hondjur” och ”vi har bara en tablettstorlek och den är anpassad för män”. En vanlig attityd är också att man vill skydda kvinnors fertilitet.
Det finns skillnader även i användningen av läkemedel, samtidigt som det oftare förskrivs nyare, mer individuellt anpassade och dyrare läkemedel till män. De mest markanta skillnaderna ser man för läkemedel mot depression och annan psykisk ohälsa, samt för läkemedel mot smärta.
Ojämlikheten mellan könen visar sig också kvalitativt genom att kvinnor i högre utsträckning förskrivs äldre och billigare läkemedel än männen. I varje enskilt fall behöver det inte betyda en sämre terapeutisk effekt men risken för biverkningar är större ju mer generellt ett läkemedel är.
Vänsterpartiet anser mot den bakgrund som anges ovan att det måste vara ett rimligt krav att nya läkemedel vid lansering ska vara utprovade och anpassade utifrån att människor består av kvinnor och män. Det ska även gälla beredningsformen.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Socialstyrelsen har i en rapport visat att det finns brister i kommunikationen mellan läkemedelsförskrivare och patient. Det kan leda till att patienten får läkemedel som interagerar och därför är olämpliga att kombinera. Patienten måste få kunskap om ett läkemedels effekter och biverkningar. Det finns en rad läkemedel vilka skapar ett beroende och som ger betydande ohälsa för den enskilda. I dessa fall är det än viktigare med hög kvalitet på kontakten mellan förskrivaren och den enskilde. Det är viktigt att förskrivaren och vårdgivaren tar ansvar för beroendeframkallande läkemedels konsekvenser.
Brister vad gäller olämpliga kombinationer av läkemedel är särskilt vanliga vid utskrivning av läkemedel till äldre. Äldre personer i särskilt boende får t.ex. sex gånger oftare neuroleptika än genomsnittet, och de använder drygt dubbelt så många gånger lugnande läkemedel, vilket i sin tur medför stor risk för förvirring.
När det gäller neuroleptikaförskrivning generellt efterlevs inte de föreskrifter som finns, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Det är ett stort antal patienter som får två eller flera neuroleptikapreparat trots att det rekommenderade är endast ett. I rapporten framgår det också att detta oftare drabbar kvinnor än män.
Vänsterpartiet anser mot bakgrund av ovanstående att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att lägga fram en handlingsplan för hur man ska åtgärda att läkemedelsföreskrivningarna inte följer angivna rekommendationer.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vid en granskning utförd av professor Björn Beerman vid Läkemedelsverket visar det sig att läkemedelsbolagen väljer analysmetoder som ger den mest förmånliga bilden av det egna preparatet. Granskningen gjordes av informationen för fem olika SSRI‑preparat som skrivs ut för att lindra och bota depressioner. Björn Beerman visade att antingen användes den för läkemedelsbolaget mest gynnsamma analysmetoden eller så publicerades den negativa rapporten inte alls. I sammanhanget ska det även sägas att SSRI-preparaten tillhör de mest sålda läkemedlen i Sverige. Vänsterpartiet vill därför hävda att det finns en mycket hög angelägenhetsgrad för att stärka producentoberoende granskning och konsumentinformation när det gäller läkemedel.
Detta bör riksdagen ge regeringen som sin mening till känna.
Det finns enligt Vänsterpartiet starka skäl för en utveckling av bearbetandet av biverkningsrapporteringen. Våren 2002 skriver Läkemedelsverket att det är väl känt att underrapportering av biverkningar är ett problem, och att detta också gäller allvarliga biverkningar av läkemedel. Vidare anger Läkemedelsverket att tveksamhet om samband mellan intag av läkemedel och inträffad reaktion ofta innebär att man avstår ifrån att rapportera. Det borde snarare vara tvärtom, ett starkt skäl för att just göra en rapport. Vänsterpartiet anser att Läkemedelsverket bör få i uppdrag att utveckla en strategi för att öka följsamheten av LVFS 2001:12 om skyldigheten att snarast rapportera allvarliga biverkningar samt att dessa rapporter sammanställs utifrån kön och ålder. Dessa rapporter bör sammanställas och publiceras årligen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Allteftersom restriktionerna i förskrivningarna ökat, och förskrivarna fått direktiv att vara restriktiva när det gäller val av preparat, har läkemedelsreklamen fokuserats på konsumenten. På en helsidesannons gör läkemedelsföretaget Pfizer reklam för Viagra, läkemedel mot impotens, med två omslingrande schackpjäser. Uttrycket är detsamma som om reklamen skulle spegla en bil, livsmedel eller möbel, trots att det är ett läkemedel som är receptbelagt och som ska skrivas ut om det föreligger en skada.
Under förra året kunde vi konstatera att en undersökning genomförts, vilken visade på att största delen av läkarnas vidareutbildning sponsrades av läkemedelsföretagen. Det handlade om utbildning som företagen själva genomförde om sina egna produkter, eller bidrag till studieresor och konferenser. Vänsterpartiet anser att detta är ett förhållande som allvarligt hotar läkarnas förmåga att förhålla sig opartiska och oberoende när det gäller förskrivning av läkemedel. Vänsterpartiet anser därför att en producentoberoende utbildning om läkemedel ska initieras och att förbud mot patientriktad reklam av receptbelagda läkemedel ska införas.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
I och med den nya läkemedelsförmånsnämndens införande beslöts det även att en generisk substitution skulle bli obligatorisk om inte särskilda skäl förelåg. Det betyder att en kopia kan ersätta originalläkemedlet med en lägre kostnad som följd. Generika kan tillverkas och säljas efter att patentet på ett läkemedel löpt ut.
Vänsterpartiet anser därför att det finns skäl för regeringen att utreda möjligheten att starta ett statligt läkemedelsföretag med syfte att tillverka generika. Det innebär både möjlighet till tillväxt genom bildandet av ett företag i en utvecklingssektor och minskade kostnader för läkemedel utan att sänka kvaliteten.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Gunilla Wahlén (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Ulla Hoffmann (v) |
|
Kalle Larsson (v) |
Elina Linna (v) |