Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en samsyn mellan svenska och danska myndigheter vad gäller åtgärder för att minska narkotikamissbruket i Öresundsregionen.
Narkotika har blivit ett växande problem i Sverige under 1990-talet. Det märks inte minst i ungdomsgenerationen. Det tycks som om både toleransen mot narkotika och tillgängligheten har ökat. Alltfler ungdomar provar narkotika, och alltfler vet hur man kan få tag på narkotika. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport, Ungdomar, droger och polisens insatser (1999:1), mer än fördubblades andelen ungdomar som provat narkotika under 1990-talet. 1992 hade cirka sex procent av de inryckande värnpliktiga provat narkotika, 1997 var det 14 procent.
Mycket tyder på att inflödet av narkotika över Sveriges gränser är mycket större idag än för några år sedan. Under de första sex månaderna 2002 gjorde tullen drygt 1 800 beslag av narkotika och dopingpreparat, en ökning med 11 procent sedan förra året. Det var i sin tur en mycket kraftig ökning i förhållande till de sista åren på 1990-talet. Trycket är särskilt stort mot Sydsverige, där närheten till kontinenten och de omfattande resandeströmmarna innebär att tillgängligheten till narkotika är större än i övriga landet. Hälften av alla narkotikabeslag görs i Skåne.
Den ökade tillgängligheten märks på ett mycket påtagligt sätt. De enkätundersökningar som gjorts för att kartlägga ungdomars drogvanor, visar att Skåne ligger högt över riksgenomsnittet när det gäller erfarenhet av narkotikaanvändning. I Lund uppgav t ex förra året 12 procent av pojkarna i nionde klass och 10 procent av flickorna att de provat narkotika. I gymnasiet var siffrorna 33 procent för pojkarna, 24 procent för flickorna. Ca 40 procent av dem som provat narkotika uppgav att de köpt den i Danmark, ofta preciserat till Christiania. (Se rapporten Ungdomars drogvanor i Lund 2001.)
Detta problem måste naturligtvis angripas med många åtgärder. I grunden handlar det förstås också om hur vårt samhälle ser ut – i ett samhälle med massarbetslöshet, social utslagning och utanförskap skapas grogrund för drogmissbruk. Men man kan inte komma ifrån att den ökade tillgängligheten i Sydsverige till en del beror på att man på den danska sidan inte har lyckats komma till rätta med sina narkotikaproblem. Undersökningar visar också att problemen i Danmark är störst i Norden. Enligt den rapport från Brottsförebyggande rådet, som vi tidigare refererat till, var andelen danska 15-åringar som provat narkotika hela 18 procent, vilket var tre gånger så stor andel som i Sverige vid samma tillfälle.
Situationen i Skåne och Själland kan beskrivas som att det uppstått en gemensam marknad för cannabis. Det är mycket vanligt att ungdomar åker över sundet för att köpa narkotika, ibland bara för användning i Danmark, men ofta för att ta hem till Sverige. Människor åker från hela Sydsverige för att göra sådana inköp. Huvudort för denna gemensamma marknad är Köpenhamn och området Christiania är det köpcentrum för narkotika där man mycket enkelt kan få tag på vad man vill på kort tid.
I det nya Europa rivs gränserna och nya möjligheter öppnar sig. Det är en utveckling vi ska bejaka. Men den utvecklingen har också en mörk sida: samtidigt som våra möjligheter blir gemensamma, så blir också våra problem gemensamma. Sommaren 2001 invigdes Öresundsbron, och det blev ännu lättare att ta sig över, och ännu svårare att kontrollera inflödet av narkotika och annat smuggelgods. Idag är det enkelt att sätta sig på tåget i någon skånsk stad och kanske mindre än en timme senare vara i Christiania.
Det är således mycket viktigt att det snabbt skapas en samsyn mellan svenska och danska myndigheter och politiker om hur detta problem ska mötas. Samarbetet mellan polis och tull på respektive sida om sundet har förstärkts i samband med broöppningen, men det räcker inte. Det är också viktigt att vidta andra åtgärder för att minska tillgängligheten till narkotika i regionen – det gäller inte minst frågan om den öppna gatuförsäljningen i Köpenhamn, bland annat i Christiania. Det är inte acceptabelt att Köpenhamn nu fungerar som ett Nordens Amsterdam på grund av att danska myndigheter ser mellan fingrarna på den öppna narkotikahandeln. Sveriges regering bör således omedelbart ta upp denna fråga med danska regeringen.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Kerstin Engle (s) |
Kent Härstedt (s) |